5+ år utan dig, men suget slår till ändå

Jag måste säga farväl till dig
Gång på gång
Säga farväl till värmen, lugnet och kärleken du så generöst gav till mig
Villkorslöst

Jag måste säga farväl till det vackra som uppenbarade sig för mig och fyllde mig ut i fingerspetsarna
Och din omfamning som under en tid tog bort allt det onda

Jag måste välja bort dig i den värsta saknaden
trots att jag är smärtsamt medveten om min tillgång till dig
Till en bedövning jag någonstans vet
Att jag aldrig kan få tillbaka igen

Mina minnen är få
Men alldeles för klara och tydliga
Och jag lyckas aldrig glömma den där tiden
Då du tog mig under dina vingar och jag svävade
Över golven på offentliga toaletter
Över tunnelbaneperrongerna
Över bänkar och tunnelbanesäten

Men mina minnen omfattar också när jag plötsligt slängdes ner på marken
När jag inte längre levde kvar under vingarna
Utkastad
När verkligheten kom ikapp
Och jag föll hårdare än jag någonsin gjort
Krossades mot betongen på konstant nya bottnar
Tills jag blev så härdad att jag nådde nästa utan att blinka

Jag måste säga farväl till dig
Så ofta som det behövs för att hålla mig vid liv
Säga farväl till misären, ensamheten och hopplösheten du så iskallt slängde över mig
Gränslöst