Se mig i ögonen igen, bitch.

Har aldrig riktigt varit någon som vill bevisa min styrka eller mina positiva egenskaper för folk. Det är viktigare att jag själv vet att jag kan. Så har jag tänkt, och så ska det förbli. Även om de runtomkring mig kan se det som en lögn, så är aldrig målet att visa hur "bra jag är".

Men det finns folk jag alltid har velat visa saker för. Kolla hur långt jag har kommit. Kolla hur självsäker jag är. Kolla hur stark jag är. Utan dig.
Det är en pojkvän, en flickvän, en och en annan före detta bästa vän. Alla som vid någon tidpunkt har fått mig att helhjärtat tro på att jag aldrig skulle kunna leva utan dem.

Se på mig nu.
Se mig i ögonen och säg till mig att jag behöver dig.

För jag är stark nu. Jag kan gå i högklackat, kort kjol och slänga med håret rätt i ditt ansikte. Jag kan skratta och peka och flina brett åt dig i korridoren och jag kan ge dig blicken som säger allt det du var rädd för skulle hända med mig.

Se på mig nu.

För jag är självständig, stark och snygg. I varje hand har jag en vän som bevisade att jo, det fanns bättre än dig, hela tiden. Jag faller och faller och jag lär ha världens skitigaste knän vid detta laget, men se på mig. Jag kryper om jag så måste. Hasar. Ålar. För jag är stark nu.

Den comeback som verkade så långt borta, nästan obefintlig, är här nu. Jag står mitt i den, med högklackat, kort kjol och hår av eld.

Se på mig nu.
För jag har vunnit.