Den nya officiella dikttråden.
Citat från Pekfinger
[i]En halvvaken 24timmars-själ
Träden
Inte ens träden är lyckliga
Men dem visas i HD om en timme
Du skriver riktigt bra, måste bara nitpicka: "Men de visas i HD om en timme" heter det. :)
^ Hade jättesvårt att skilja på de och dem när dikten skrevs och glömde att ändra det innan jag lade upp den här... men tack för att du påpekade det i alla fall. (:
Skulle vilja ha hjälp med en sak!
ikten Tillstånd 12 och dess betydelse.
''Att göra en människa galen är lätt. Tag ifrån honom allt. Titta så konstigt han bär sig åt''
vad tror ni? :)
Jag har aldrig lagt titlar på mina dikter, men här är en som jag skrev för ett par år sedan:
vem skulle vara bättre på robotdansen
bortsett från den elektriska mannen
om inte den mekaniska mannen?
vem skulle vara bra på robotdansen
ifall inte den elektriska mannen
om inte den mekaniska mannen?
du måste vara
jävligt nöjd
du borde vara
jävligt nöjd
jag tycker du ska vara
riktigt nöjd
oh! åh? oh
poetsamlarnas poetbytarkalas
ansiktstyg tilltygat av handflatan
ett faktum publicerat som en idé
ah kå err oh en ym
rapbaseraden trubadurmusik
hiphopinspirerad och gult urin
de säger att man ska vara nöjd
men om man är så jäkla nöjd?
med allt
liv
et
plugg
et
kärlek
en
vänskap
en
nagellack
vännen
stilikonbaserad turordningsrollspel
realtidsbaserad tidsrytm
mingel blir till mangel
du skulle göra samma nytta
som fyra hjul i luften
du är ett med atomerna
du
är
ett
med
at
om
er
na.
Johannessaurus: Näst sista stycke gillas skarpt! Gillar den starkt overall, men speciellt det stycket.
Standing on this cold ground
With my hands bleeding
I reach out for you
You stand aside
Because you only see blood
My beauty inside
You don't see?
You run away
I fall to the ground
Crying while laughing
Telling myself
I knew she would run
I knew she didn't love me
I die on the cold ground
Taken down to hell.
She comes back
With help.
Too late she may be
But atleast she cared
I wrote a note before i died
Saying
I knew it was a lie
Forever and ever
Was just a fairy tale
To keep me from falling to the ground
You will not control me
Never again.
Ryska granater ligger i min källare
På den plats där de borde ligga
hedersplatsen
står en ful julgran.
Folk som skulle identifiera sig som mina ättlingar
har invaderat mitt rike.
De bara tar för givet att jag vill ha dem här.
Precis som den naive tysken trodde om ryssen.
Människorna runt mitt matbord är tyskar.
Jag vänder tvärt och springer
det vita nätlinnet spänner åt kring min fläskiga midja
tofflorna ger ifrån sig fjolliga floppljud
och morgonrocken fladdrar som en konungs mantel i fartvinden.
Jag är nere i källaren nu.
Jag tar en granat, springer upp igen.
Vrålar ut Mästar Stalins namn och kastar granaten
mot julgranen.
hähähähäää gilar att vara oseriös
Laddade upp den i bloggen. Så kan lägga den här också.
Den är till Celine.
Ett hårstrå konkavt. Bländat av solljus.
Slickar sig runt och böljar kring vågor.
På just dessa vågor går det gäss.
En storm i mitt huvud, moder naturs skönhet personifierad.
Mitt sinne är förtrollat.
Fåglar i trädkronor sjunger på lycklig sång.
Det får mig att vilja tro att de sjunger för oss.
En koltrast kraxar, en näktergal sjunger skönsång. Du är min näktergal.
Skiljaktigheter skapar en helhet.
Global världsfred.
På sinnesplan tecknas freden på papper.
Ett världsligt lugn infinner sig och min värld kretsar kring dig.
Du är min svala.
En varm sommarnatt stjäl du mina insekter och gestaltar graciös skönhet.
Kroppen skälver.
En behaglig gitarrsträng spelar längs min ryggrad och farthinder infinner sig längs huden.
Färger får gåshud och under rovfågels blick brinner en kärlek.
Tusen liter lava.
Ett finger över ett ankare, svettpärlor sorteras över revbenspoesi.
Kramper av kärlek. Åtrå så intim.
Kläder på trekvart.
Ett välkomnade oväder. En själslig jordbävning.
Du har rubbat mitt sinne.
En kärlekens rök, en duggig sommarnatt. Inlindat i filt.
En milstolpe
Nu börjar hösten!
Igelkott mot gryt,
oktoberlöven dansar
- Höstens förvandling
Var är Stringburka? Den här tråden är alldeles för död.
Vipera - "du är min svala" är förmodligen årets snyggaste mening.
Jag kan se mig själv i ett dokumentärsinslag
i en riktigt höstcharmig utemiljö
framförhåller mig som en jävla poet
kanske skrivit en bok, eller tre
talar om en alkoholiserad mor
hur ensamheten ständigt gror
men ingen kan se, hur det egentligen är
att jag tjänar pengar på en något konstlad misär
Sjá, hér sé ég föður minn
Sjá, hér sé ég móður mína, systur mínar og bræður
Sjá, hér sé ég forfeður mína allt frá upphafi
Heyr,? þeir kalla til min
Þeir bjóða mér að vera með sér í sölum Valhallar
Þar sem hinir hugrökku mega lifa
Að eilífu.
(vilket betyder...)
Lo, there do I see my father. Lo, there do I see My mother, and my sisters, and my brothers.
Lo, there do I see the line of my people back to the beginning.
Lo, they do call to me they bid me take my place among them. in the halls of Valhalla Where the brave may live forever.
----
I'm standing on the ship
looking out towards the sea,
glancing at the waters
that soon will carry me.
Beating of distant drums
coming from the battlefield,
a thousand Viking warriors
their weapons they won't yield.
I hear Valhalla's call
coming yonder from the sky,
my time will soon be up
I know then that I must die.
I call upon mighty Thor
to be always at my side,
so that I may fight bravely
after each oncoming tide.
Let blood be on my sword
let sweat fall from my brow,
as I go on the battlefield
to strike my foes down.
And if I should be last to fall
let me die a death with pride,
then my children will proudly know
a hero is how I died.
Citat från ninna
Jag kan se mig själv i ett dokumentärsinslag
i en riktigt höstcharmig utemiljö
framförhåller mig som en jävla poet
kanske skrivit en bok, eller tre
talar om en alkoholiserad mor
hur ensamheten ständigt gror
men ingen kan se, hur det egentligen är
att jag tjänar pengar på en något konstlad misär
Damn, du kan ju fan skriva <3<3<3<3
Dessa väggar håller mig inlåst,
Jag vill ut.
Ingen väg ut,
Väggarna börjar tala.
Ett varmare ställe där ingen är ledsen eller inlåst,
Väggarna börjar blöda.
Allting rött,
rasande steg mot väggen.
Väggen försvinner,
Stort tomrum.
Sätter sig ner,
Evigt lidande...
känner mig inte abstrakt nog för modernt diktande, usch. jag vill alltid rimma, litegrann iaf.
hösten blir lång och kall, syster
men mossan dämpar ditt fall, syster
jag saknar värmen i din röst
och dina händer, varje höst
men när vintern kommer minns jag ingenting alls
vinden är tyst där du vilar, syster
och mönstret i barken visar vad du drömmer
i djup sömn när första snön faller
som en skorpa på såren
vi drar bort till våren
så alla sår blöder igen
och jag ska sova bredvid dig, syster
tusen små eldar ska visa mig vägen
jag ska smycka din grav
och jag ger mig av
när eldarna slocknar mellan träden
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet