laddars blogg

I've been feeling down lately. Oh yes, down. I've done bad things, and that's why I'm feeling down. Horrible things. Oh yes, horrible things. There was a nice old lady nextdoor who I spoke to alot. But now I don't do it anymore. Because I've done some horrible things, oh yes. There was a woman who I visited quite often. But I don't visit her anymore, becasue I've done horrible things. My friend who knew everything about me, doesn't do that anymore. Oh I have done some horrible things. But that doesn't matter when I escape. I escape to my world. My world doesn't have these horrible things. It's perfect.
Why do I feel this way? Why couldn't the girl who I talked to just shut her mouth? If she did I havn't had to do these horrible things. Why did the janitor see what I did? Why didn't he look away? Now he can't anymore, because I did a horrible thing. Why couldn't my mom care abit more? If she did I maybe wouldn't have to do such horrible things. But all these horrible things get's washed away when I escape, to my world. In my world my mom cares. In my world the girl didn't speak. In my world the janitor doesn't have any eyes. It's perfect.
Does these horrible things make me really feel this way? I don't think so anymore. Maybe it's my dad who didn't have to abuse me so much, he also did horrible things. Maybe it's the bully from my school? He didn't have do be so mean. I maybe didn't have to do such horrible things if he were abit nicer. Maybe it's my aunt. Why is she such a whore? Maybe if she was faithful I didn't have to do the horrible things I've done. But when I escape to my world it's never my fault. My dad doesn't do any horrible things. The bully from school isn't that mean in my world. And my aunt is faithful in my world. It's perfect.
But if I didn't do these horrible things, maybe my perfect world didn't exist. Maybe I didn't have a place to escape to anymore. But I can't live without knowing I can escape to my own world. Even though these horrible things haunt me. If I didn't feel so down as I do right now I didn't have to escape. But that makes me even more down. My perfect world is what I live for. It's my world and it's perfect.

Vi bor ett rätt behagligt liv. Jag och min vän. Det är ett litet trevligt grannskap. Vi mår bra där vi bor. Vi har inga större problem och livet verkar rulla frammåt rätt så bra för oss. Att folk som trodde att vi skulle få stora problem längre fram i livet har ju helt fel. Vi klarar oss rätt bra. Vi har en fin liten lägenhet och vi har tillgång till mat utan problem. Vi har ganska olika hobbys dock, men det verkar att vi får oftast kompromissa så att vi kommer fram till en lösning som passar oss båda.
Vårat grannskap är trevliga, men de verkar lite knasiga om man får säga så. Fröken Bergh som bor granne med oss har haft det lite jobbigt, hon är ju änka trotts allt. Hon är annars en trevlig människa som vi brukar bjuda på middag ibland. Herr Karlsson som bor på några lägenheter bort är en annorlunda prick. Han verkar nästan senil, stackars man. Vi tre brukar gå på promenader om alla har tid och då brukar han upprepa om saker han gjorde när han var ung, vi har nog hört alla minst tio gånger om vid det här laget! Miss Eriksson som bor granne med fröken Berg är en riktig perfektionist! Varje gång vi besöker henne för en eftermiddags te så brukar det vara helt fläckfritt, säg vad man vill om henne men hon är en flitigt liten tös. Men den roligaste av sig är nog Åke, man får ju inte ens kalla honom för "herr", för han har alltid så många berättelser från andra världskriget. Varje gång vi träffar honom så har han en ny historia att berätta. Det är så intressant att lyssna på honom, han berättar så livligt hela tiden! Men dock verkar han lite stressig av sig.
Det bra är ju att vi lyckades hitta en lägenhet som har nära till allting. Det har en fin park inte så långt bort, en skola för de små barnen, en väldigt fin resturang som vi brukar åka till och äta fin mat, faktiskt en trevlig lite simhall och massa trevligt folk! Man är aldrig borta, så att säga. Våran lägenhet är rätt så mysig. Vi har ett litet kök där vi brukar laga mat tillsammans, det är alltid lika mysigt! Våran toalett, med dusch, som vi oturligt nog får dela. Men vi brukar oftast komma överens när man får duscha och när näste får duscha och så vidare. Vi har två sängar i vårat sovrum men oftast brukar vi dela på min säng, den är så mysig! Vi fråga efter en lägenhet med balkong så att vi skulle ha enkel tillgång med lite fin luft, men hyresvärden sa att det är mycket trevligare att gå runt i parken och få lite motion på köpet. Vem kan säga nej till det?
Vi fortsätter dock vårat liv tillsammans lungt och sansat, men det känns som vi glider isär lite då och då. Vi har lite olika personligheter. Jag gillar att vara ute och göra saker, prata med människor eller lära mig något nytt varje dag medans min vän känner sig tryggare i våran lägenheten där han kan lugnt dricka sitt te och kanske läsa en bra bok. Ibland så bråkar vi som alla andra, och oftast brukar det vara om småsaker. Men vi kan ju inte vara arga på varandra så länge, vi delar ju lägenhet och är med varandra ganska ofta. Men ibland lyckas vi få lite stilla tid där vi kan prata ut om varandras små fel som man gör ibland, det är så trevligt och vi får verkligen så mycket ut av det! Vi växer som människor ska göra.
Vad trevligt, det verkar som vi får besök av den trevliga unge mannen som kommer ibland. Han säger jämt nånting i stil med att "Det är dags för eran terapi Mr. Anderson, om du skulle vara så trevlig att följa med? Jag fattar inte vad han menar oftast. Vi är två stycken i våran lägenhet. Men jag brukar oftast bara anta att han inte såg min vän. Vi följer med såklart, han ber ju snällt hela tiden. Vi kan inte motså. Den trevliga unge mannen.

Igår. Allt hände igår. Jag var så otroligt lycklig, äntligen bli far. Jag kunde inte låta bli att berätta för alla under dessa 9 månader som hade passerat. Tänka sig, jag skulle bli en pappa. Jag skulle ha en eget barn som jag skulle överösa med kärlek. Igår rent sagt var jag i ett himmel. Min fru har inte varit den lyckligaste av sig under månaderna som har paserat framför oss. Igår var det våran dag, då vi skulle få visa världen hur mycket vi har väntat på att vårat underbara barn. Vi hade så förberett oss iallafall med hur det skulle vara som förälder. Alla de sömlösa nätterna vi skulle ha framför oss, allt skrik, tjat, bråk. Allt. Min fru hade redan kramper en vecka innan igår men det var för tidigt för att åka in. Så vi fortsatte våran vardag som vanligt. Jag kunde se min fru i smärtor ungefär hela tiden men hon sa alltid att det skulle vara värt det. Jag oroade mig över henne för att det såg så otroligt smärtfyllt ut. Vi brukade skoja om hur jag skulle kanske bära ungen ett par dagar. Det var nog den bästa veckan i hela mitt liv. Jag kunde verkligen vakna upp på morgonen och känna mening med livet. Allting var så perfekt, allt. Men igår så var det dags. Dags för min älskade fru att äntligen föda. Jag var så otroligt nervös för att åka in till sjukhuset. Jag såg till att jag hade allting med mig, videokamran, telefonen, mat och något att dricka skulle behövas. Min fru hade bett mig att skita i det och bara åka in till sjukhuset så hon kunde äntligen hålla om vårat barn. Bilfärden igår var den mest viktigaste i hela mitt liv. Den fick mig att inse att jag skulle snart bli pappa. Jag var så otroligt lycklig. Jag fick åka så fort för jag hade fått för mig att barnen skulle födas i bilen, men det ville varken jag eller min fru så vi fick skynda oss. Allt skulle bli så bra, allt.
Igår på sjukhuset var det redan full fart från att vi parkerade. De kom ut direkt med en bår åt min fru, hon fick inte gå enligt doktorn. Hon höll min hand så hårt att jag trodde den skulle gå av vilken sekund som helst. Men jag gjorde allting för min fru, hon var mitt allt. Vi sprang in i sjukhuset för att det började bli ont om tid för min fru. Läkeren som skulle förlösa barnet fick springa en del, liksom vi. Jag hade tagit upp videokamran och hade börjat filmat för länge sedan, jag hade inte viljat missa nånting av vårat barn förlossning. Jag ville få med allt, allt.
Min fru hade sådana illa sammandragningar att hon behövde smärtstillande, jag frågade doktorn direkt om det var säkert, doktorn nickade lungt och svara med ett ja. Jag började bli riktigt nervös vid det här laget. Tänk att jag skulle få se mitt barn, hålla om det, pussa på det. Äntligen skulle jag bli pappa. Äntligen skulle jag få ansvaret som så många andra har. Äntligen skulle jag få ett barn. Det skulle bli så underbart. Jag var så otroligt lycklig. Alla mina känslor kom ut på samma gång, alla.
Idag så satte jag upp en annons:
TILL SALU: Spädbarns-skor. Aldrig använda, ring mig - 072 - 367 84 23.

Du sitter där i din soffa ser jag. Om du bara visste hur bra jag ser dig härifrån, det är ju galet. Nej, varför rör hon sig ? Hon brukar inte det, hon gjorde inte det igår. Måste kolla anteckningarna, nånting har gått fel. Jaha, det är onsdag idag, dags att duscha. Jag väntar på dig min sköna, ack jag väntar. Ska snabbt kolla upp vad klockan är bara; 21.07. Hm, det var en annorlunda tid för att duscha. Hon brukar ju oftast duscha klockan; 20.45 på onsdagar. Men jag väntar, jag lovar min sköna, jag väntar.
Ah, äntligen sitter hon där igen. Min kropp går in extas när jag ser hennes skönhet, jag blir förblindad. Jag måste ha henne för mig själv, men hur? Jag ska snabbt kolla igenom mina anteckningar för att se vad det är dags för nu, sova ? Ja, det är sovdags nu. Godnatt min sköna, sov gott.
Suck, vad jag skulle göra för att få den kvinna i min säng en natt. Men nu är det inte tid för sånt där tänk, utan nu är det dags att kolla till anteckningarna. Klockan är; 09.58 vilket betyder att om två minuter så åker min kvinna till arbetet och jag måste sitta på den bussen, måste. Asså vad jag hatar att springa, men jag gör det för henne. Fan, måste röka oxå. Idag kommer inte bli en bra dag, försover mig och kanske missar henne liksom. Men ack nej, jag hinner med bussen och om tre buss stop kommer hon finnas där, tänk om hon sätter sig brevid mig idag ? Nej, jag skulle nog inte klara av det. Ah, där är hon, vad vacker hon är idag. Jag flytter in mig så kanske hon vill sitta brevid mig, nehe, antar inte. Hon ska sitta brevid sin "pojkvän", igen. Fy vad jag hatar honom, hur kan en sådan vacker kvinna ha en sån grotesk, vulgär, äcklig, ful, irriterande pojkvän? Jag förbryllas verkligen av hennes smak när det kommer till killar.
Där så går hon i hennes lilla butik, fy vad vacker hon är. Men jag måste vänta en timme ungefär så att hon inte anar något. Hm, vad ska man göra i en timme ? Kolla alla mina bilder på henne igen ? Tänka på sakerna jag skulle göra med henne ? Måste till en toalett annars kan det bli pinsamt. Alltså, jag kan inte ungå tanken att jag har kanske en chans med denna kvinnan, det får mig att smälla av helt. Så, nu kan jag äntligen gå till hennes butik och kanske prata med henne.
Det är ju en mysig liten butik, fyllt av matvaror av olika sorter, massor av folk, och hon. Jag kollar upp lite saker jag ska ha för ikväll, för idag är det torsdag och det betyder att det blir en lång kväll. Hon har ju sovmorgon imorn så ikväll kommer hon va uppe sent, bra. Fåse nu här, lite cola såklart, Kanske en redbull för ikväll, en smörgås såklart och lite godis av olika sorter. Jag börjar bli lite smått nervös nu. Jag måste använda hennes kassa för att de andra är stängda. Jag har ju gjort det här förut men fy vad det är svårt att inte bli helt dum i huvudet, hennes skönhet blockerar alla mina normala signaler som att prata, bete mig normalt. Men nu får jag ta ett tag och göra det, kan inte stå här helt ensam och bara vänta. Så, nu måste jag lägga upp mina varor på bandet annars verkar det en aning misstänksamt. Hon frågar om det kommer bli en lång kväll och ler mot mig lite snällt sådär, jag stammar ut ett litet skratt och svara att det kommer det nog bli och ler tillbaka lite vagt. Betala snabbt så jag inte behöver stå här och se ut som en idiot, det är bara 56kr.
Fy vad jobbigt det är, klarar knappt av det längre. Jag måste ha henne, på ett sätt eller inte. Jag kanske kan lura hit henne till min lägenhet ? Det kanske går, eller så kanske jag skapar en anledning till att gå in i hennes lägenhet. Ja ! Jag vet, hennes rörmokare eller vad det är kommer ju till henne på torsdagar klockan; 16.50 ungefär. Jag kanske kan på något sätt ta över hans roll. Jag det blir skitbra. Få se nu vad klockan är; 14.38. Bra, jag har nog tid nog för att koka ihop en plan hur jag ska bli hennes nya rörmokare. Om jag kanske... Nej, men om jag bara... Nej det går inte.. MEN KANSKE, nej..
Nu är det dags att dra igång min plan, annars kommer jag vänta en hel vecka innan jag kan göra något alls. Få se nu här; Steg 1: Lokalisera "rörmokaren". Steg 2: Neutralisera "rörmokaren". Steg 3: Bli "rörmokaren". Okej, där har vi målet. Måste nog springa fram och görat. Fan vad mycket blod det blev helt plötsligt, hoppas han har en ny uniform i bilen. Bingo, där finns en. Den passas utmärkt, och nu är det steg 4 som ska inledas! Ha sex med min skönhet.
Fy fan vad jag svettas. Sluta nu, ta ett tag om kragen och gå dit nu. Jag vet ju allt om detta hyreshus, det måste jag ju, hon bor ju här. Okej, jag har nog allting jag behöver för att se ut som en riktig rörmokare. Okej, nummer 43b... Nummer 43b... Där är den. Jag måste nog knacka, jag kan ju inte bara klampa in. Och precis framför mig står det mest vackraste kvinnan i hela världen. Varför i hela friden kollar hon sådär på mig ? Jag är ju hennes rörmokare. Eller kanske ska berätta nåt i stil med att de fick skicka in en ny, han blev sjuk. Ja! Hon släpper in mig i lägenhete.
Det luktar underbart här inne, bättre än vad jag hade trott. Okej, hennes rör behöver bli kollade, när hon sa det fick det mig att bli påtänd. Och nu ska hon fortsätta att prata om hur hon har haft det idag. Jag får väl lyssna bara och se lite konsetrerad ut antar jag. Jag måste ju bli klar nån gång, annars kan jag ju inte göra det. Men vänta, om jag låtsas glömma mina verktyg hemma hos henne kan jag ju gå tillbaka lite senare och fixa det. Det låter vattentätt, så gör jag.
Nu är det dags, allting som jag sa har lyckats iallfall. Mina verktyg är kvar i hennes badrum, hennes trosor som låg på golvet fick mig att bli otroligt upphetsad. Okej, knacka och säga att jag glömde mina verkyg och försök hålla en konversation som leder till sex. Bra, hon släpper in mig igen och jag tar mina verktyg och börjar prata lite med henne. Hon börjar prata om hennes pojkvän och deras problem och jag blir mer upphetsad hela tiden. Dags att skrida till verket.
Men nej, varför skriker hon? Varför kämpar hon emot? Jag trodde ju att detta var en av alla kvinnors dröm ju. SLUTA SKRIK, SLUTA, KÄFTEN. FORTSÄTTER DU ATT KÄMPA EMOT BLIR DET BARA JOBBIGARE. Jag älskar det.

Jag faller. Jag har fallit ett bra tag nu. Jag ser marken, äntligen. Men istället för att slutar så vaknar jag upp i min egen säng, kallsvetting. Jag gnuggar mitt ansikte lite sakta för att se att det är på riktigt, det verkar så. Jag går upp och sätter igång duschen, kallvattens dusch mitt i kvällen är precis vad man behöver för att veta om det faktiskt händer. Jag tittar på klockan igen; "04.37". Med ett stumt mumblande smyger jag iväg till köket, jag har nog tur idag.
Jag öppnar dörren och ser att det finns en lunchlåda kvar från förra gången. Jag öppnar den lite långsamt för att se om den är där eller inte. Jag har tur, som förra gången. Jag sätter mig framför TV:n och ser på repriser igen, alltid lika roliga, alltid. Plötsligt så slår sig solens strålar in i min ensamna lägenheten och jag sneglar på klockan; 07.21. Nu är det dags, ta på sig skjortan, byxorna, mössan, skorna och sen borsta tänderna, ja.
Jag kastar vatten i ansiktet för att se att jag inte finns där, men det gjorde jag. Jag öppnar min dörr till lägenheten och gäspar högtydligt. Jag glömde låsa, igen, helvete alltså. Ner för trapporna snabbt, jag är sen, igen. Där ser jag min buss jag ska ta för att hinna till mig jobb.
Jag tittar ut på den gamla staden som jag växte upp i och börjar drömma bort, men det varar inte länge. Alarmet på min mobil drar igån och det står: "Verklighetscheck". Jag stänger diskret av alarmet och tittar runt så att ingen tittade konstigt på mig, men det verkar som att dom inte bryr sig.
Jag kliver snabbt av bussen först, som alltid. Men nånting känns annorlunda idag, liksom min arbetsplats har förändrats från igår, men jag går vidare utan fara. Inomhus sitter jag vid min kontorsstol och skriver, tittar på klockan snabbt; 12.43. Snart lunch, perfekt.
Jag äter min smörgås jag fick med mig från lägenheten, tur nog. Jag sneglar runt på de andra som sitter runt bordet, dom verkar inte märka mig men jag märker dom. Jag är inte den bästa på namn, så jag gav dem namn själv. Där sitter Mikael och Tommy, brevid mig sitter Anna och Tomas. Men det finns en av dom jag inte klarar av egentligen och det är Peter, han är en sån ärkesnobb, men det säger jag inte. De skulle inte lyssna.
Jag kollar snabbt på mitt armbandsur och klockan är redan; 14.02. Nu är det bråttom, måste hinna till systemet innan det stänger. Jag springer, snabbt, kutar nästan. Jag hinnar fram i tid, precis som förra gången. Jag går in på systemet och letar upp vad jag ska ha. Vodka, två öl och kanske en cider. Jag går ut ur affären och inser att jag glömde köpa cidern, men jag struntar i det som vanligt.
Jag tittar runt på alla dessa människor, de ser ju ut som myror härifrån. Jag börjar skratta hysteriskt, nästan som jag vore galen. Bakom mig ligger det en krossad ölflaska och Vodkan är tom. Jag mår bra, jag är lycklig. Ska det sluta idag undrar jag. Jag får väl se efter själv säger jag till mig själv och tar ett kliv frammåt.
Jag faller. Jag har fallit ett bra tag nu. Jag ser marken, äntligen. Men istället för att slutar så vaknar jag upp i min egen säng, kallsvetting. Jag gnuggar mitt ansikte lite sakta för att se att det är på riktigt, det verkar så. Jag går upp och sätter igång duschen, kallvattens dusch mitt i kvällen är precis vad man behöver för att veta om det faktiskt händer. Jag tittar på klockan igen; "04.37". Med ett stumt mumblande smyger jag iväg till köket, jag har nog tur idag.

Detta är alltså ställer där jag tänker skriva noveller och skita i att "blogga" för det uttrycket är fult.
Fuck you.