Sarilfias blogg

Alla har sina brister och jag är medveten om mina.
Mitt monster som jag lyssnat på. I allt. Jag har lyssnat alldeles för mycket.
Trots att jag mår kasst vissa perioder, ex som jag gjort nu ett tag. Så ÄLSKAR jag att leva, jag älskar mitt liv så fruktansvärt mycket, och jag är evigt tacksam att jag fick chansen att uppleva detta. Även om det inte är äkta, så är detta äkta för mig.
Även om ni andra människor egentligen inte finns, utan det är jagsom lever i en illusion så är detta äkta för mig, och jag njuter av livet varje sekund trots att jag har jävulskt ont vissa stunder.
Jag älskar min mamma, jag älskar min pappa, jag älskar min bror, jag älskar min syster, jag älskar min bästavän Joel, jag älskar min Robin. De är underbara allihopa, trots att vi bråkar och skriker åt varandra emellan åt, så går INGENTING upp mot hur mycket NI betyder för mig och hur mycket jag älskar er.

Jag är en stark tjej. Det är inte många som skulle klarat av den tyngd jag ständigt bär på. Och allting jag faktiskt gått igenom.
Jag har en tuff historia, det har säkert många av er med. Men det här är mitt, mitt liv, mitt jag, min historia, mitt ärr.
Jag ska försöka bli kompis med mig själv. Jag har vart sjuk i 5 snart 6 år nu. Det är viktigt att jag försöker nu, kan inte jag försöka vara stolt över mig själv och älska mig själv är det svårt för mig att tro att någon annan kan gör det. Man oroar sig alldeles för mycket om vad andra tycker om en.
''Tycker han jag ser bra ut?'' ''Måste jag ändra mig för att kuna vara vän med henne?'' ''Undra om hontycker jga r fin?'' Lev istället för att stå och hata!
Jag måste säga hejdå till min ätstörning snart. Det kommer vara en av de svåraste sakerna jag gjort i mitt liv. Helt klart, efter ha levt med något i 5, snart 6 år. Att säga hejdå till något som funits med mig så länge, att säga hejdå till en del av mig själv. Det kommer inte vara lätt, men det måste göras.
Jag kan inte lova att det blir idag, eller imorgon. Eller ens denna månad. Men jag kanske kan bli friskförklarad nästa år?
Det kommer vara en stor dag för mig, när jag kommer kunna äta utan att tänka på det senare, utan att må dåligt av det.

Jag är en vettig människa i grunden.
Jag kan saker bara jag vill, jag vet saker bara jag försöker.
Jag hade aldrig komit så långt i livet utan bla.Min mamma, min STAKRA mamma, min pappa, min bror, framförallt. De tre har ALLTID funnits där för mig. Även när jag blundat för sanningen. Jag hade inte klarat av att komma framåt utan Lina, Joel, Åström och Robin heller.
Ni är riktiga jävla stjärnor och jag älskar er.

Men nu är det dags att se sanningen i vitögat.
Nu är det dags att ta tag i saker, inse. Vad som är falskt vad som är äkta.
Jag lever i en liten stad, där rykten kommer och går. Dina misstag är inte misstag längre, de är nyheter.
Alla ska få veta vad du gjort. Mobbning och påhoppningar är en del av vardagen i denna stad. Folket är vider.
Det finns fittor som sviker, som säger att de fattar. Men ändå går de bakom ryggen och snackar. Det är nu jag måste vara så stark att våga stå på egna ben, sluta lita och känna så mycket för andra.
Jag måste lära mig att se skillnad på vad som är värt att slösa tid på. Vad som är bra och vad som är dåligt. För en dag kommer inte mina föräldrar mer finnas där bakom mig längre.
Jag är hatad och älskad här på samma gång, och så ska det vara.

Jag har fallit många gånger, sått där man började, ensam.
Men jag har vågat börja lita, leva och älska igen. Jag har klättrat upp för det berg som krossat mig flera gånger.
Jag är stolt över mitt hjärta.
Mitt hjärta har blivit sviket, krossat, playat och hatat. Men på något sätt fungerar det ändå.
Mitt förhållande med Robin är unikt.
Att kunna leva med en och samma människa från 17 års ålder och livet ut, det är specellt och ganska ovanligt. Jag tror på det här. Vi passar ihop. We're amazing together! Det känns verkligen som att det alltid KAN vara vi. Jag vill det.
Många av er tycker nog att det är löjligt och det snart kommer ta sluta. Klart det kan, men jag är redo och kämpa.

Naturen som människa så måste man veta.
Är man med i livet, får man livet tåla. Livet är nästan som ett spel, och för varja dag som går är du närmare GAME OVER.

Nu är jag så arg att jag brinner.

Mitt hjärta blöder.
Jag har fortfarande lika jävla ont som jag hade första dagen. Jag vet ingenting alls just nu. Det känns inte ens som att mina ben bär mig. Jag vandrar helt själv, var fan är du nu när jag behöver dig?
Jag brukar alltid se två par fotspår bredvid mig. Nu ser jag bara mina. Var fan är du, du sa att du aldrig skulle vända mig ryggen till och finnas där, men var fan är du nu? Nej, förlåt. Var fan är ni som säger att ni alltid finns där nu?
Nu sitter jag ensam på sommar nätterna och bara tittar ut över sommaren. En sval sommar bris drar då och då förbi. På dagarna sitter jag i den stekande solen.. Men jag känner ingen värme i mitt hjärta. Det är en kall isklump av ångest som sytt in sig på mitt hjärta. Jag kan bara inte njuta av detta längre.. Jag är lika tom nu som då. Jag fortsätter fråga mig själv ''varför, varför egentligen? vad i helvette gick så satans fel?''
Min svagaste punkt i hela mitt liv är träffad, ner skjuten. Det gick inte snabbt när jag bröts ner, stampades på, spottades på, sveks. Det kändes som att någon hade en slö köttkniv och skar genom mig, genom mitt hjärta, kände du det? Såg du det? Nej för mina jävla tårar är osynliga för dig. Min ångest är inte något som spelar dig någon roll.
Den lilla tron och det lilla hoppet jag byggt upp, de dugligt starka broarna jag också byggt upp och pusslet jag äntligen lyckats lägga färdigt gick sönder igen, på 2 minuter. 120 sekunder. Allting jag hade byggt upp brann ner igen. Det krossades och nu finns ingenting kvar. Inte ens jag. På 2 minuter, 120 sekunder förstördes mitt liv, mitt hopp, mitt jag. På 2 korta minuter av mitt liv krachade allt.
Jag mådde bra fram tills den här punkten. Men nu har jag börjat tvivla på allting igen. Vad är sant, vad är äkta? Ännu en bris drar förbi och får mitt hår att fladdra bakåt, solen skiner på mig och jag sätter händerna bakom mig och tittar upp mot himlen.
Finns det någon jävla gud så var i helvette är han nu?
Samtidigt som jag sitter i mina tankar blåser det kraftigt mot mig. Medans jag sitter och funderar om allt jag gått igenom är det någon som tar sitt sista andetag. Jag är så jävla tacksam för varenda sekund av mitt liv, även fast jag har svackor som denna. Även fast bara är pest och pina.
Jag vänder mig ut och in för att få detta ur mitt huvud. Jag går med mitt hjärta på utsidan. Jag har vänt mig själv ut och in, för det här. Bara för jag vill få mig själv att fungera normalt igen.
Men mitt sår läker inte, det fortsätter bara gå upp igen. Och varje gång jag påminns blir der bara djupare, och sätter sig hårdare on hjärtat. Jag får ingen luft, jag kan inte andas ut. Snart kvävs jag.
Just nu behöver jag någon som bär mig, för jag klarar inte av det själv just nu.
Plötsligt rycker jag till och öppnar ögonen, det jag ser framför mig är då är det mörka rummet, och mobilskärmen.
2 minuter, 120 sekunder, det var då allting krachade.
Jag kommer aldrig glömma det.

Förklara för mig vad du menade när du sa att du alltid skulle stå vidmin sida och hjälpa mig genom allt.
Men sedan försvann du bara, poff. Du vände ryggen mot och lämnade mig hängande.
Du tog verkligen mitt liv, utan att döda mig.
Du stal det lilla jag hade kvar, jag behöver bara ha det tillbaka så jag orkar stå upp igen.
Du ser bara på när jag faller sönder, men du vägrar se det.
Jag har försökt att nå dig men jag når inte. Jag kan inte lyfta mina armar för jag har ingen kraft kvar. Mina jävla tårar är osynliga för dig.. Jag vill bara skrika och skaka om dig men jag kan inte, finns ingetn styrka kvar i mig. Jag är trasig. Saknar funktioner känner mig inte hel längre.
Jag förstår att du inte ser mig längre, jag förstår att du inte ser att jag faller sönder, för du är mycket starkare än mig.
Du tog min luft och kvävde mig. Kändes rakt ut som att du ville döda mig. Är du glad nu då? För du lyckades verkligen, jag trodde på allting du sa, jag litade på dina fina ord. Men det var bara ord utan mening.
Förklara nu för mig vad fan du menade när du sa att du alltid skulle stå vid min sida och hjälpa mig genom allt.
Nu lägger jag mig ner, är du nöjd nu? Nu kan du juh spotta på mig.
Vägen är nu slut.
Allting är slut.
Jag är bara ett skal av den jag en gång var. Vill hitta tillbaka
fan också.

Någon gång kommer du sitta i sängen hela natten och gråta över allting som hände dig den dagen.

Du kommer ha en dag då allting går som planerat och blir perfekt. Ingenting kommer alltid gå som planerat. Du kommer någon gång under ditt liv ha en bästa vän men sedan få höra att denne snackar skit bakom din rygg.

Du kommer träffa den mest fantastiska personen i världen, bli kär, och sedan bli ’’left behind’’ och bortglömd någon månad efter åt. Du kommer fara på semester och sakna allt med den när du åker hem igen. Du kommer ha den bästa dagen i ditt liv. Du kommer ha de stunder i ditt liv då du tycker att ingenting kan trycka ner dig för allting är perfekt. Du kommer gå på fester och ha fördelar med det, du kommer bli full och säga någonting du ångrar.

Du kommer ha någon du kan dela allting med, men sedan sakta glida ifrån varandra och förmodligen aldrig igen prata. Du kommer ta bilder och sedan ett år efter tänka ’’vad fan tänkte jag?’’ Du kommer någon gång fara på en cup och träffa de mest coola människorna, efter den aldrig ses eller prata igen.

Du kommer bli kär och bli dumpad. Du kommer säga någonting privat till någon sedan kommer det sprida sig över hela din stad. Du kommer läsa någonting som knäcker dig totalt. Men ändå kommer du inte kunna sluta läsa det. Du kommer sakna någon varje dag men inte kunna göra någonting åt det. Du kommer ha ’’awkward moments’’ när du ser någon och minns allting ni gjort och gått igenom tillsammans.

Du komemr att vara en bitch mot någon men inte inse hur mycket det påverkade dem. Du kommer måsta låssas att du inte bryr dig, när ditt hjärta egentligen är krossat. Du kommer kyssa människor och ångra dig senare. Du kommer sakna en massa. Men sakta inte ner. Ångra inte allting du gjort i ditt tidigare liv.
Lev inte i ditt förflutna, lev inte i din framtid, lev för just nu, le. Du är ung och du bli äldre.

Låt inte någon stoppa dig!



’Sara Nilsson.

Jag kan inte tro att det här är mitt liv. Att det är jag som står upp för det som händer, och att det är JAG som tar alla käftsmällar och vips så är jag där igen. På botten och knippar efter luft.
Ute regnar det fortfarande, ett tunnt dis faller över de få gatulyseran som finns utanför dörren. Jag tar ett djupt andetag och försöker känna doften från friheten men i luften luktar det instängt och ängsligt, har det någonting att göra med mig? Eller med vädret? Jag drar upp huvan och vandrar bort på den kalla gråa gatan denna trista kväll. Har egentligen inget mål.
Bara jag fortsätter gå på den slaskiga snön i mina nerkylda converse skor. Jag hör hur snö/isen krossas och åker isär under mina fötter och jag glider omkring på min gång frammåt. Jag tar ännu ett djupt andetag och stänger ögonen. Och bilderna från när jag sitter på golvet med rödflammiga kinder och tårar strömmande ner från mina kinder med min 8 åriga syster som sitter på knä bakom mig och borstar mitt hår.
Din lösning på detta är att stänga in dig och gömma dig och stänga ute mitt rop på hjälp. Men när en 8 årig flicka måste trösta sin 17 åriga stora syster, är inte det bevis nog på att världen är uppochner?
Och någonting måste göras, fort?
Jag har bitit mig själv i läppen av frustration, fått blod i munnen känt järnsmaken och den tjocka konststensen. mina ögon har fyllts med tårar till bredden men jag har inte velat släppa ut dem. Inte i närheten av människor. Måndags - Matchen, bilderna i huvudet. Paniken som klöste i mig, ångesten som rev och skrek och bad om att få komma ut. Men jag satt lugnt kvar med ena benet över älsklings och huvudet vilandes på hans axel. Som ett jävla stoneface.
Idag, han tog min hand, såg in i mina ögon.
''vad är det? jag ser att allting inte är som det ska.''
Men jag svarar bara ''men det är inget, det är bra'' och ler.
I nästan fem år har jag försökt svälja ångesten och allt annat som är jobbigt. Men jag undrar hur det kan hindra er från att det vänder sig i magen när jag gråter och går sönder.
Jag kan fortfarande känna min syster strycka över min arm, klappa till mig på kinden som att jag vore en radio som glappar.
Det skulle vara så enkelt att bara kunna radera allt detta. Slut hallicuera.
Men ingen vet hur dyrt och svårt det kommer att vara att reperera mig.
' Sara Nilsson.
Tack till du som läste. Tack för att du orkade.

jag har insett att min senaste puss: Var av den människa jag aldrig kommer släppa.

jag har insett: att allt blir inte som tänkt jämt

jag har lärt mig: Att jag är ett monster som bara är värd att ligga under marken.

jag lyssnar på: Hurt.

jag pratar: ibland för mycket

jag tycker om: min underbara Lina<3

jag avskyr när folk: Säger att dom fins fast dom inte gör det.

min bästa vän är: Lina Vallin, Joel Ängebrant. <3

min första bästavän heter: Louise <3

kärlek är: det underbarast bara man har rätt.

bästa tiden i mitt liv var: När jag hittade Robin.&#9829;

om jag fick en sak i hela världen: så skulle jag göra saker ogjort. Saker jag VERKLIGEN ångrar..

när jag borstar tänderna: så vill jag att dom ska bli vita.

när jag lagar mat: så blir de smaskens, visst Robin?

jag tänder på: Robin <3

jag är rädd för: att bli lämnad

den värsta känslan är: att bli sårad, ha ångest.

den bästa känslan är: att få vara med Robin. &#9829;

jag är bäst på: att göra så allting blir så fel..

jag är sämst på: att göra så saker blir rätt..

jag kommer alltid att vara: Sara

det finaste som finns är: min allra underbaraste Robin&#9829;

i sommar: ska jag fan må bra.

sist jag verkligen grät var: igår och inatt.

jag kan inte: låta bli att gråta då något jobbigt händer

min mobiltelefon är: fett dryg.

när jag vaknar på morgonen: vill jag bara somna om igen.

innan jag går och lägger mej: Skriver jag med den bästa i världen.

just nu tänker jag på: all ånger som bor i mig.

bebisar är: söta

idag har jag: Koncentrerat mig på att överleva dagen.

ikväll ska jag: straffas.

imorgon kommer jag: börja om vissa saker i mit liv och försöka ställa allting till rätta.

jag vill verkligen: göra det ogjort.

Tjogosex fakta
1. Hemstad/ort: Örnsköldsvik.
2. Hårfärg: Svart med vit lugg.
3. Längd: 163
4. Frisyr - tuperat bara, standar typ.
5. Ögonfärg: isblå
6. Skostorlek: 36
7. Humör: trött, less, palla,
8. Vänster eller högerhänt: båda tvåå
9. Har du ett par rosa string? - japp
10. Vem var den senaste du pussade? - Robin &#9829;
11. Vad har du för bhstorlek ? - 70 E
12. Trivs du med det? - Min bhstorlek? Ohhhja!
13. Hur många killars telefonnummer har du inlagt i din mobil? - Väääldigt många haha.
14. Gillar du nån nu? - älskar*
15. Vad gjorde du inatt? - sov
16. Och i förrgår natt? - sov och såg film
17. Vad gör du innan du ska sova ? - smsar med Robin&#9829;
18. Kan du prata med din mamma om allt? - näst intill
19. Hade du berättat för dina föräldrar om du blivit gravid? - För mamma iaf.
20. Har du varit gravid? - Nej.
21. Hade du blivit glad om din pojkvän friat till dig? - Jaaa, fast jag vill ha en förlovning iaf nu när jag bara är 16-17 år . Men hade han bett om förlovning så ohja! Kan nog inte beskriva hur glad jag skulle blivit!&#9829;
22. Choklad eller glass? - Glass, har insett att chocklad inte är så gott längre (x
23. Push-up eller T-shirtbh? - push-up, fast jag behöver inte push up :)
24. String eller hipsters? Hipters
25. Stövlar eller sneakers? - sneakers
26. Kjol/klänning eller jeans? - jeans
-
Tio saker om ditt liv
1. Har du nånsin varit kär? - Jag har varit kär en gång innan, men inte så kär som jag är nu. &#9829;
2. Tror du på kärlek? - Absolut!
3. Har du gjort något inom kärleken som du verkligen ångrar? - Jaa..
4. Har du någonsin fått ditt hjärta krossat? - ja
5. Har du någon gång krossat någon annans hjärta? - Det hoppas jag inte.
6. Har du nånsin blivit kär i din bästa vän? - Hahaha jaaaaaaaaaa.. xD
7. Har du nånsin älskat någon utan att tala om de för honom? - Nej.
8. Är du rädd för att starta ett förhållande med någon? - har redan ett
9. Har du nånsin haft en hemlig beundrare? - Haha, ja det kryllar av sånna runt mig.
10. Tror du på kärlek vid första ögonkastet? - Jaaa, Roooobiiin!


Tiosaker det där eller det här
1. Kärlek eller pengar? - kärlek ffs!
2. Vin eller öl? - Vin
3. Dag eller natt? Natt, om Robin är med mig, men ändå båda.
4. One night stand eller förhållande? förhållande
5. Tv eller internet? - internet
6. Pepsi eller cola? - cola
7. Vild fest eller romantisk hemmakväll? Vild fest med romantik! :D
8. Färgfoto eller svartvita? - Beror juh på vad bilden ska förmedla,
9. Telefonkontakt eller face to face? - face to face
10. Bilddagboken eller myspace? - bdb
-
Tio "Har du nånsin"
1. Har du nånsin blivet upptäckt när du smitit ut? behöver inte smita, jag får gå ut.
2. Har du nånsin viljat ta livet av dig? - Jaa.
3. Har du nånsin gjort något du ångrar? - Ja.
4. Har du hoppat bungy jump? - Nej, kommer aldrig göra det heller.
5. Har du nånsin varit med i en olycka? Yess.
6. Har du nånsin ätit en hel tårta? -Ååååh fy blähhh nej! Kaloribomb?!
7. Har du nånsin önskat att någon ska göra sig riktigt illa? - Jue.
8. Har du nånsin gått på bio ensam? - Nej.
9. Har du nånsin gillat någon utan att de vart ömsesidigt? - va?
10. Har du nånsin tyckt att världen suger? - Inte världen som suger, det är människorna i den som göra att det känns så.

-
Tio Känslor
1. Saknar du någon just nu? - Robiin&#9829;&#9829; Kom hit <3
2. Är du glad? - För att jag har Robin<3
3. Är du fundersam? - Kind offf
4. Är du uttråkad? - Relativit
5. Är du tysk? - Helt? Nej
7. Är du italienare? - nei
8. Är du fransk? - Nej xD
9. Är dina föräldrar fortfarande gifta? Aldrig vart.
10. Gillar du någon just nu? - Älskar Robin <3

SKYPE NÅGON?!

det är nära nu.