Hej DepparJag det var ett tag sen...

Jag vet inte vad jag ska göra längre ett hal år kvar och jag kommer aldrig klara det.. Mamma hade nog rätt jag kommer inte bli något av värde... jag kan inte göra det.. något stoppar mig och jag kan inte få spärren att släppa.. hur mycket än jag försöker.. den ända tröst jag har är min underbara flickvän that I Love och vänner jag hjälper att må bättre vilket får mig att må bättre också..
Men så fort jag är ensam så är DepparJag framme och kramar om mitt hjärta och stryper all glädje.. Jag kommer inte att klara detta om jag inte får hjälp (tror jag) men jag kan inte fråga om hjälp.. vågar inte.. Jag är stark även om jag är svagast.. men DepparJag är inte så lätta att övertala om att jag kan för det vet vi.. men DepparJag vill inte.. Så mycket skit snurrar runt och jag ska var hemma hos min mamma i helgen.. få se hur det slutar..
Jag vill inte men jag måste.. måste var stark.. inte vika mig.. skulle aldrig kunna förlåta mig själ om jag gav upp..
Bland Änglar och Demoner lever jag.. En fallen ängel som rest sig igen.. Dom säger att jag inte får falla igen.. men det är ju lätt för dom att säga..
Jag är inte rädd för något men jag kan vara orolig.. okej jag ljög där lite jag är faktiskt rädd för en sak och det är MIG själv.. och mitt DepparJag så klart..
Ska jag försöka få något på pappret??..
DepparJag: Varför du kommer ändå inte bli något än en plåga för andra. </3
Jag: Det är klar du ska du värd så mycket mer än vad du har fått. <3

Jag ska försöka..