Filosofi!
Ticsmongo.
Har man inget mål, så finns det inte mycket att sträva efter, det har du helt rätt i. Men allting i världen handlar inte om mål, det handlar även om att känna sig trygg (familj) att känna sig älskad (vänner och familj). Det är då man mår som bäst (imo) och det är då man lever. Mål är något som vi sätter upp för att kunna förverkliga det vi vill. För vi har kapaciteten, det enda som krävs är vilja, och vill man - då kan man.
Att ha mål är viktigt, men vägen dit är klart viktigare och självklart, har man inget mål är det svårt att försöka uppnå något specifikt.
Människor betyder någonting, att vara människa innebär också någonting, riktigt vad det innebär har jag inte riktigt tänk på och hinner inte fundera vidare på detta atm för jag ska lira, men återkommer!
:3
+
Citat från Asianalien
Ticsmongo.
Har man inget mål, så finns det inte mycket att sträva efter, det har du helt rätt i. Men allting i världen handlar inte om mål, det handlar även om att känna sig trygg (familj) att känna sig älskad (vänner och familj). Det är då man mår som bäst (imo) och det är då man lever. Mål är något som vi sätter upp för att kunna förverkliga det vi vill. För vi har kapaciteten, det enda som krävs är vilja, och vill man - då kan man.
Att ha mål är viktigt, men vägen dit är klart viktigare och självklart, har man inget mål är det svårt att försöka uppnå något specifikt.
Människor betyder någonting, att vara människa innebär också någonting, riktigt vad det innebär har jag inte riktigt tänk på och hinner inte fundera vidare på detta atm för jag ska lira, men återkommer!
:3
Där har vi nog inte en delad åsikt, jag ser inte det som något betydande att vara människa. Utan jag ser oss mer som något väldigt enkelt och obetydligt. Något som egentligen inte påverkar det stora hela över huvud taget. Vi är bara en liten detalj i universum.
Därför ser jag inte vägen till målet som något viktigt, för enligt mig så har vad vi gör och vad vi är ingen betydelse förrän vi nått det här målet.
Fast nu är det väl mer en fråga om åsikter antar jag.
Jag ser inte människan som något speciellt, vilket får mig att ha rätt i mina ögon.
Medan du ser människan som något meningsfullt vilket får dig att ha rätt ur din synvinkel.
Case closed
Ticsmongo.
Okej och hur du ser på livet har jag ingenting att göra med, men det är intressant att du tycker så, jag har en fråga till dig.
Känns det inte lite tråkigt? Att se på människan, dig och dina medmänniskor, som små och obetydliga? Som om... vi egentligen inte har något syfte att leva?
Citat från Asianalien
Ticsmongo.
Okej och hur du ser på livet har jag ingenting att göra med, men det är intressant att du tycker så, jag har en fråga till dig.
Känns det inte lite tråkigt? Att se på människan, dig och dina medmänniskor, som små och obetydliga? Som om... vi egentligen inte har något syfte att leva?
Jo visst är det tråkigt, men det är den slutsatsen jag kommit fram till. Och den ändras ju inte direkt för att den inte känns bra.
Har helt enkelt fått acceptera det.
Ticsmongo.
Men viss känner du glädje och lycka ibland ändå? >.<
Bhorgol, vem syftar du på?
Bhorgol
Du tillför inte nånting till tråden eftersom det ända du gör är att kritisera min åsikt utan att backa upp din egen med något.
Du kommer ingen vart med retoriken jag har rätt och du har fel.
Detaljer utgör helheten, men en detalj är aldrig saknad.
Skulle du sakna en enda cell ifall den försvann ifrån dig?
Asianalien
Jo, men jag ser det som att det faktiskt går att förklara logiskt. Alltså gör inte det någon skillnad för hur jag ser på mig själv.
Bohrgol, tror dessutom att du menar cynism och inte cynisism, har för mig att engelskans Cynicism betyder att man ska leva ung. som en munk i den buddhistiska tron.
Ticsmongo, jag funderar på om vi borde ta det här över PM, om du vill fortsätta diskutera alltså. Jag är väldigt nyfiken på hur du ser på livet och om det är okej, så skulle jag vilja fortsätta utforska din filosofi.
Citat från Asianalien
Bohrgol, tror dessutom att du menar cynism och inte cynisism, har för mig att engelskans Cynicism betyder att man ska leva ung. som en munk i den buddhistiska tron.
Ticsmongo, jag funderar på om vi borde ta det här över PM, om du vill fortsätta diskutera alltså. Jag är väldigt nyfiken på hur du ser på livet och om det är okej, så skulle jag vilja fortsätta utforska din filosofi.
Nej, fortsätt eran diskussion här! Jag smygläser med intresse. (;
Asianalien
Jo jag har nog en hel del att skriva om min syn på livet. Ska fördjupa mig ordentligt så fort jag har tid till det. Men jag tycker nog vi borde fortsätta i tråden, är alltid kul att få in mer folk i diskussionen så man kan behandla alla synpunkter.
Ticsmongo, nåväl.
Angående logik, man kan leva på att tänka logiskt, att agera med hjälp av logik och att alltid använda logik.
Det enda som inte är logiskt, är känslor och när/var/hur man frammanar dem. Om man är tillräckligt uppmärksam så kan man ana ungefär vad för slags känsla man frammanar i en viss situation, precis som man kan ana ungefär vilken metod man ska använda för att lösa ett problem. Men vissa känslor och problem kräver att man utforskar dem och de kräver ibland att man behöver testa sig fram. Det är här det går ihop. För när logiken inte räcker till, är felaktig eller liknande, det är då man ska lyssna till sitt hjärta. Men precis som att logiken kan misslyckas, så kan känslor också göra det. Sammanfattningsvis, för att leva fullt ut krävs det en viss balans mellan logik och känslor.
Detta är ung. hur jag ser på världen, tänkte även tillägga att jag inte har någon stark religiös eller politisk åsikt, det enda jag tror på är balans.
Nu har jag en fråga till dig, vad tycker du om min syn på världen?
Asianalien
Den är faktiskt en av dom mest vettiga jag hört, då du backar upp det du tror väldigt abstrakt.
Känslor är något av det svåraste att förstå sig på. Hade det inte varit för att jag faktiskt ser känslor som konkreta dock på ett väldigt kaotiskt sätt så hade min verklighetsuppfattning nog varit väldigt lik din.
Men jag håller fortfarande med dig om att vi måste använda en balans av logik och känslor för att klara oss, i många fall är det bra då våran logik inte kan bestämma en handling tillräckligt fort.
Det är när både känslor och logik, hela vårat jag ses som ett objekt saker blir omöjliga att förstå. Men samtidigt tycker jag att man kan relatera varenda liten känsla varenda tanke till något konkret. Bara man anstränger sig. Fast om allting då beror på något annat då kan man ju undra exakt hur det fungerar. Vad det är som påverkar oss. Detta blir förstås omöjligt utan tillgång till exakt all information och förståelse. Vilket gör att våra känslor och tankar fortfarande blir något oförklarligt. För även om man förklarar dom så kan man inte förklara omständigheterna som påverkar dom. Alltså fortsätter livet vara något abstrakt som vi inte kan ha en bestämd uppfattning om.
Min syn på livet är då att människan är ett objekt, precis som en sten ett träd etc. Samtidigt som vi är något mer, något oförklarligt. Där motsäger jag mig själv vilket är själva poängen med min filosofi. Måste alla frågor ha ett svar, eller kan något vara rätt i samband med sin motsats? Det kommer vi aldrig kunna svara på, så därför är det inte omöjligt.
Ticsmongo,
Bara för att man lever, behöver det inte betyda att man tvunget måste veta allting. Man måste inte veta allting för att kunna diskutera och ha åsikter om någonting. Vi behöver inte förstå allting för att kunna leva. En smed behöver inte kunna veta allting inom yrket, för att kunna använda eld för att böja en bit metall (och därmed inleda en karriär inom sitt jobb), och vi behöver inte veta hur hela universum fungerar, för att kunna diskutera om den världen vi lever i.
Livet är abstrakt men även konkret. Livet är en balans i sig, precis som naturen och vår jord. Världen kräver balans för att kunna finnas, precis som vår natur kräver balans för att kunna må bra. Men när något rubbas (människan kommer till) så kastas balansen omkull. Människan har fört oss dit vi är idag och det är ingenting vi kan göra åt. Människan är ett djur, en bricka, ett spel i något större - precis vad du säger. Men vi är också något mer än de övriga organismerna på vår jord, för till skillnad från våra fellow animals så har vi ett mer utvecklat samhälle och ett annat sätt att tänka på. Det är kanske oförklarligt, men bara för att det är det, så ska man inte sluta att hoppas.
Det sägs att alla frågor har ett svar och det är sant. Huruvida svaret är helt eller halvt, det kan man inte veta. Har ett roligt exempel; "Vad är 3 + 6?"
Citat från natsukashi
Birdfuneral: Du låter som en subjektiv idealist. Men du får inte glömma att bara för att det inte går att motbevisas så är det inte sant. ;>
Får kolla upp vad subjektiv idealist innebär, inte så insatt i ämnet ): True, tror dock att det kanske inte är meningen att vi ska veta. ''If you whant to know, you are alive'' som dem säger på NG (:
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet