Filosofi!
Citat från Orks:
Citat från natsukashi:
Citat från Orks:
Jag brukar tänka mig att lycka eller välbefinnande är basvärdet för utilitära överväganden, med tanke på att det verkar absurt att vad som är gott vore något annat än vad som gagnar välbefinnande.
Schopenhauer säger att ett mänskligt liv genomgår mer smärta än lycka, är inte då det mest utilitära att avliva personen som en form av skademinimering?
Nä. Att maximera lycka är inte samma sak som att minimera lidande. Målet är att maximera lycka och minimera lidande på samma gång.
Sedan utgår jag från en sorts preferensutilitarism, så vad som är gångbart är upp till individen själv.
Tänkte mer att du påstod att det var absurt att se någon anan utgångspunkt inom utilitarismen förutom den att lycka ska maximeras så ville mest lägga till en annan utgångspunkt. Är inte så djupt införstådd i Schopenhauer tbh
Nej, nej, jag var inte tydlig nog, helt enkelt. Det jag menade är att det verkar absurt att goda och onda handlingar skulle ha med något annat att göra än lycka och lidande, alltså mentala tillstånd hos medvetna varelser som kan tillskrivas "goda" och "onda" upplevelser.
Någon som läst vara och tid? Hur svår är den egentligen? Funderar att köpa till min flickvän som har ett ganska ungt intresse för filosofi men har läst igenom någon heidegger introbok och vill köra vidare. Hans Ruin sa i filosofiska rummet (Conty vs Anal avsnittet) att den inte är så svårläst som folk försöker få den att vara men javenne.
Dålig idé?
det finns ett avsnitt om vara och tid i samma program. så länge du gör dig införstådd med terminologin går det att läsa. Hans Ruin skrev en väldigt tacksam kommentar till den för övrigt!!!!!
ps fin present
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:16071/FULLTEXT01.pdf
öhh... jag har en fråga vad tycker ni om
Obligatorisk fråga:
Finns det trosföreställningar som har åtminstone någon grad av
epistemiskt berättigande oberoende av epistemiskt stöd från andra
berättigade trosföreställningar
(är vad Haack kallar independently
warranted/justified [även kallat non-inferential justification])?
Varför finns
det inget sådant? Eller Ge exempel på detta slags trosföreställningar och
ange varifrån/hur de får sitt epistemiska berättigande (och hur starkt är
det)?
det är inte läxa ja undrar bara :p svara gärna 3 sidro+
japp panteism/spinozas syn på gud
åtminstone om man argumenterar för d i rätt anda
https://www.google.com/url?sa=t&source=web&rct=j&url=https://gul.gu.se/public/pp/public_noticeboard_attachment/fetch%3FmessageId%3D1977296%26fileId%3D43590007&ved=2ahUKEwj6js2tr8bhAhUJposKHUq8AmYQFjACegQIAhAB&usg=AOvVaw3b-fAoNZmCXY9ld5uvIVPI
är d detta du försöker svara :pp
spännande förslag, motivera! jag kan inte spinoza, var länge sen, hur är hans gudssyn epistemiskt berättigad? någon sorts axiomrationalism right? gärna på analytiska.
finns inget i min kurslitteratur :-O
ja precis, fast jag läste kursen för 4 år sedan, var lite annorlunda formulerat då.... lämnade aldrig in den tentan :'(
Du är medveten. Finns nog inget mer icke-inferentiellt berättigat a la susan haack än själva upplevelsen av att vara medveten.
Oavsett vad som är orsaken för att du är medveten -- hjärnan, fysiska eller naturliga lagar yaddayadda så är det fortfarande ett bevis på att något existerar. Icke-inferentiellt.
Per implikation kan man deducera att detta "något" är inkluderat i universum. Därmed måste universum existera. Vad än som finns utöver detta i universum skulle man i nästa epistemiskt rationell steg bemöta med t.ex. vetenskapslära -- men ett onödigt steg. Allt du behöver veta för denna härledning är att universum existerar, vilket per deduktion redan bevisades.
ok till panteism nu
(pan, "allt") och (theos, "gud")
dvs
universum = gud
Vilket är allt panteism egentligen innebär i sin neutrala mening. Finns dock olika skolor av panteism med spirituellt mumbojumbosvammel, som t.ex. utforskar att universum besitter något slags andligt väsen - men fortfarande, för detta -- onödigt. En ogrumlad och neutral panteism innebär bara att det som är -- är gud. Det är vad det är, och "det" är gud.
Universum som sådant är redan icke-inferentiellt bevisat. Tror man på panteism tror man på att universum är Gud. That's it.
Härledningen i mitt tycke är väldigt följdriktigt och simpel, det nyanserade är snarare att diskutera semantiken i hur ordet "Gud" och "tro" används semantiskt, sociokulturellt, psykolgiskt och i filosofi. Finns en del människor som förtretas av panteism, då det möjliggör en slags ateistisk gud vilket direkt låter paradoxalt. Det är dock såklart enbart paradoxalt eför att man går in med fördomen att "Gud" ska vara en personlig gud/gubbe som sitter i himlen och skickar folk upp eller ner baserat på sexuella ställningar och åsikter.
hahaaa einstein va tex kåt på panteism/spinoza :pp många blev frustrerade o ba -.- aa vadå du e massa smart 170 iq o bajsa ut relativitetsteori men tror pp gud har du psykos lr -.-- noob
men ja d han syfta på m gud var väldigt annorlunda från den vedertagna definitionen av gud, och folk som är vana vid den definitionen känner väl att panteism skapar ett språkligt kryphål för ateister att tro på gud :p
ja tkr dock inte d enbart är ett intetsägande semantiskt kryphål, då det ändå finns en viss ""spirituell""""(spyr av ordet)fin koppling till filosofin. det är ett sätt att förhöja varandet som sådant och ge existensen en slags berättigad mystik. därför tkr ja ej d är ett intetsägande kryphål. men aa idk :D va tkr du?
lycka till hehe
För att utveckla så är det en rimlig slutsats med tanke på att frågeställningen ändå är formulerat med "som har åtminstone någon grad av
epistemiskt berättigande"; det är definitivt epistemiskt berättigande, men smått av en gråzonom om man ska dra in haack/det icke-inferentiella då det ändå kräver en konceptuell kognition att deducera. Men återigen, med tanke på avfattningen "åtminstone någon grad" är det ändå rimligt.
Men även här beror det på individen -- eller rättare sagt -- panteisten i fråga. Vissa berättigar tron mer instinktivt och per upplevelse, medan andra kommit att kalla sig själva panteist baserat på logisk härledning.
Har du hört talas om enhetsupplevelse/mystical experience (finns dock en del termer som syftar på samma upplevelser i all förvirring)?
Det är i alla fall vad jag kan tänka på som med mest befogenhet skulle svara "ja" på din fråga. Nära döden-upplevelser och kvinnor under förlossning upplever exempelvis ibland "mystiska upplevelser". Det handlar då om en upplevelse vissa enstaka människor får, där de ofta inte kan förklara med ord och språk vad de upplevt. Men de som genomgår en sådan tilldragelse brukar ofta bli tillknäppta och kalla det för en religiös/mystisk upplevelse eller även att de upplevt Gud, då det är det mest indikativa ordet som finns i språket. "Whereof one cannot speak thereof one must be silent". För att avsluta dramatiskt så har jag personligen upplevt något liknande när jag försökte ta mitt liv och hoppade från fem våningar och kröp på asfalten då jag nästan dog/intensiv fysisk trauma blabla (ja jag var nykter hahhhha) så.. jag kan intyga att det åtminstone är en upplevelse man kan uppleva med vår hjärna
finner i alla fall att upplevelsen ofta direkt kan relatera till panteism, vilket dels är också varför jag nämnde panteism hehe
Well,
läste nt hela men oj äkta filosof
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet