Berätta om ditt liv.
Citat från ILikeBubBleGum
<3
Jag tror knappast att ett tecken får mig att må bättre eller känna att någon bryr sig om mig.
stelt
Citera _inte_ hela berättelser.
Är någon enstaka människa intresserad av vad som hänt i mitt liv så får denna enstaka människan lägga in ett PM.
För att sitta och öppna sig på ett forum, där säkerligen ingen läser igenom "berättelserna" eller ens bryr sig, tycker jag inte är någon idé.
Iallafall inte för mig, då min livshistoria är någonting viktigt för mig. Och jag tänker inte skriva ut den, för att folk ska skita i att i så fall läsa.
Då berättar jag hellre för de intresserade. Genom PM.
Citat från TasteMyRainbow
Citat från Jinxed
Citat från TasteMyRainbow
Att dömma av texterna här så har ingen något posetivt att berätta om sina liv? Verkar som om allt är skit, finns det inget bra i någons liv eller gnäller alla bara?
Och dom som inte gnäller skriver typ ''15 år, glad, heddo"
det kan bero på att dem flesta vill skriva av sig sin smärta.
Då finns det bloggar/dagböcker/andra trådar eller att skapa en egen.
Jag tror fan inte på att någon inte har upplevt posetiva saker i sitt liv som är värt att berätta.
en gång fick jag en katt det var posetivt.
sen dog katten och då blev det negativt igen :)
Jag flyttade till Åland när jag var typ tre och bodde där i ca 13 år.
Det är allt jag tänkt berätta.
Jag har absolut inget behov av att skriva om allt dåligt i min uppväxt här (som många andra verkar göra)
inte ens mina närmsta vänner känner till det liksom.
Alla skriver bara om det dåliga i deras liv.
LÅT OSS HÖRA OM ALLA LYCKLIGA STUNDER OCKSÅ! : D
Föddes i Vittskövle, flyttade till lilla by-hålan Degeberga när jag var ett. Föräldrarna skilde sig när jag gick i åttan. Men till skillnad från många andra skilsmässohistorier mådde /mår jag väldans bra. Älskar att kunna byta miljö i princip när jag vill och jag tröttnar oftast på att vara på samma ställe för länge.
Kompisar har jag inte så många av, men det gör inget då dom jag har är fantastiska. Hittade min andra bästis när jag började sexan, samtidigt som min första flyttade till Luleå. Mitt liv är kanske inte det mest händelserika, men jag är glad och än så länge har jag det sjukt bra. Min älskade kattlivar upp min vardag och filmkvällar med massor av kakor och skratt livar upp mina helger. :D
Till hösten börjar gymnasiet, det ska bli najs! Jag längtar efter en nystart!
Mitt liv är underbart <3
Föddes 17 maj -95, pappa fick hjärnblödning -99, mamma dog 2000, därefter bup och stödfamiljer/stödpersoner. sommaren -08 började jag umgås med fel folk, sen fösvann lite folk till fosterfamiljer och allt lungnade ner sig. Nu är allt ganska bra, gäller bara att börja ta skolan på allvar!
Citat från SAiNT
Föddes 17 maj -95, pappa fick hjärnblödning -99, mamma dog 2000, därefter bup och stödfamiljer/stödpersoner. sommaren -08 började jag umgås med fel folk, sen fösvann lite folk till fosterfamiljer och allt lungnade ner sig. Nu är allt ganska bra, gäller bara att börja ta skolan på allvar!
jag fyller också år den 17 maj! fast jag föddes 90, ;>
min kompis fyller 17 maj me^^
va bara tvungen att säga det xD
Citat från Wolfenstomme
denna besatthet av att öppna upp sig på internet..
--------------------------------------------------------------------------
Vad har jag att berätta? Hm...
Föddes på katrineholms BB den femte maj nittonhundranittio. Min mamma hade fått sju - åtta missfall innan mig, jag är sladdbarn.
Mitt äldsta syskon är typ 31. Mamma är spanjorska och pappa är typ svensk. Jag bodde i Flen ända tills tvåtusen då vi flyttade till Uppsala.
I flen så blev jag mobbad, varför vet jag fortfarande inte. Mina syskon blev mobbade på grund av att de är handikappade.
I alla fall så blev mitt mobbande större när vi flyttade till Uppsala, ren psykisk mobbning. Inga slag eller så men men...
Började spela Innebandy när jag var typ elva år, det var den enda gemenskapen med mina klasskompisar jag hade. jag spelade tills jag var ungefär femton år då vi flyttade tillbaka till Flen. GIck i nian och flyttade själv upp till Uppsala för att gå gymnasiet, visade sig vara fel linje.
Jag började skolka tre gånger per vecka och låg hemma hela dagarna. Mamma kände pås ig att jag mådde dåligt och tog hem mig, jag slutade skolan och flyttade hem igen. Jag började på John Bauer i Esklistuna och har aldrig varit emr nöjd med min skolgång. it's awesome!
Inte så mycket emr att berätta....
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet