Ätstörningar, ärftligt eller något som utvecklar fram?
Som all psykisk ohälsa så är det väl delvis genetiskt och delvis miljöpåverkan.
Även om inte själva ätstörningen är genetisk så finns det väl en genetisk sårbarhet som kan göra att man lättare faller dit.
Jag har nog utvecklat det, depressionen var till stor hjälp och sen så har jag alltid varit väldigt självkritisk, dock är det något jag har ärvt..
Jag tror knappast att det är ärftligt. Det kan vara så att om en förälder har det kan beteendet föras över, men det är inte precis som att det sitter i ens gener. Haft ortorexi och anorexia, och det var antagligen eftersom att mina föräldrar båda hade/har ätstörningar. Man tar efter beteenden.
Precis som många andra säger tror jag inte att det är ärftligt i sig, däremot kan ju vissa personlighetsdrag vara ärftliga som i sin tur gör att man lättare hamnar i ett sådant beteende.
tror absolut inte att det är genetiskt.
Jag har själv ätstörningar. Och känner en del med det.
Det är inte ärftligt för mig i varje fall. Vet ingen i familjen som har haft / har det.
Men har utvecklat det själv. Tyvärr.
Samhället.
Det är samhället som gör det, ideal.
Men om många runt omkring en är ätstörda är det nog dessutom rätt lätt att man själv kan bli ätstörd tror jag.
Om ens föräldrar och anhöriga, folk man umgås med t.ex. går på dieter och pratar om det, kollegor i lunchrum osv. Så är det ju det med..
Upplevelser. Tankar.
De flesta verkar ju inte ha koll på hur gener fungerar, varför skriver ni och tycker massa saker innan ni vet hur gener fungerar??
Det finns inte "en gen för anorexi", nej obviously inte, varför skulle den ha utvecklats? Det handlar ju om att man ärver drag som gör en sårbar för att utveckla anorexi. Om ni läser någon form av vetenskap om saken istället för att bara sitta och tycka en massa grejer så kan ni se att det finns en hel del teorier om varför man utvecklar anoexi, och att säga att "det är samhällets fel" är väldigt ytligt.
Proffstyckarmongon. Måste ha en åsikt och måste få säga sitt ord även fast hen har noll kunskap inom ämnet.
I love you all.
I det här fallet handlar det ju oerhört mycket om ens omgivning, men om en växer upp med ätstörda föräldrar eller i en familj där mycket fokus ligger på kost och bantning så är det klart att en påverkas.
Jag och min syster har det, men vet inte om ngn annan i släkten haft det i samma utsträckningen. Jag tvivlar på att det är genetiskt dock.
Kan bara prata från egen erfarenhet men mina föräldrar har aldrig pratat om utseende eller satt fokus på vikt
Dom har verkligen varit TOTALA motsatsen till allt som har med utseendehets
Men däremot sade mina vänner väldigt mycket nedlåtande om större (bland annat om min mamma) som senare antagligen gjorde att jag blev sjuk
Så tror verkligen att det har mer med omgivning än ärftlighet att göra
Jag tror att det är ärftligt till en viss del. Har man en förälder som lider/har lidit av en ätstörning så tror jag att man är känsligare för det, men att det endast skulle vara ärftligt är bull. Min personliga åsikt då, obviously.
Jag tror det är något man utvecklar fram. Blev ätstörd förra hösten, vägde 10 kg mindre då (läs blogg om detta). Ätstörningarna är fortfarande kvar, matångesten är alltid där.. Enda skillnaden är att jag äter "normalt" och är normalviktig.
Citat från MorbidSnigel:
Jag och min syster har det, men vet inte om ngn annan i släkten haft det i samma utsträckningen. Jag tvivlar på att det är genetiskt dock.
Ja precis, beror nog på, som CherryPie sa. Och de runtomkring, de man ser upp till utseendemässigt och tycker ser bra ut påverkar en enormt.
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet