Ätstörningar, ärftligt eller något som utvecklar fram?
Jag är född med ätstörningar.
När jag endast var några månader hamnade jag på akuten för att jag vägrade att äta, när jag blev något år åt jag endast vissa saker. Medan åren gick lärde jag mig äta allt mer och mer. I lågstadiet fick jag specialmat då jag inte kunde äta det som serverades, jag åt knappt min specialmat heller. När jag kom upp i tonåren så började jag hetsäta och det ledde ju till sitt.
18 år och jag lider fortfarande av ätstörningar.
Jag har haft kraftiga ätstörningar men jag är den enda i min släkt som haft det. Det var något jag orsakade själv.
När jag utvecklade min ätstörning så började det med att jag var väldigt överviktig, jag gick ner på en "normal" diet men när jag hade gått ner ett antal kg och var normalviktig så började jag helt enkelt svälta mig själv för att undvika att bli så överviktig igen. Jag trodde det handlade först om en konstant strävan efter perfektion men kom sen underfund med att det hela handlade om ett extremt kontrollbehov. Tror verkligen inte att ätstörningar är ärftliga men dom smittar dock av sig, växer man upp i en miljö med en eller flera ätstörda människor kan jag absolut tänka mig att risken är högre att man utvecklar en själv.
tror ja fått ätstörningar efter min uppväxt, men inte riktigt säker^^
dock inte riktigt så himla beroende av att veta var de kom ifrån, vill mest komma till ett stadie då man känner att man duger
Jag tror att det är något man utvecklar.
Det ända det är är väl att vilja vara nöjd. Känna att man äntligen ser respektabel ut.
Jag är förvirrad när det gäller alla ätstörningar, om jag har det eller ej. Jätte jobbigt och jag önskar att det inte fanns!
Kan jag fråga er här, jag hittade något test på nätet och gjorde det. Jag fick 56 av 65 vad ska jag göra? Jag försöker skita i det men det är svårt och jobbigt. Jag pratar inte om mat med någon det är ett jobbigt ämne för mig, men det finns en person jag vill bara inte vara itererande och prata om det hela tiden.... Snälla hjälp mig! :-)
Jag utvecklade min
Vet inte riktigt hur, alla i min släkt är smått knubbiga och mina föräldrar är överviktiga, så det är nog inte ärftligt direkt
Jag kommer faktiskt inte ens ihåg hur jag tänkte när jag ''började med det''
Citat från HEROINFRIENDS
Jag såg en dokumentär om tjej som var 8 år och hade drabbats av ätstörningar.
Den äldre systern berättade att hon hade haft som ett tvång vid yngre år om man kan förklara det så, "nej-känslor" när hon skulle äta.
Därför så blir man ju fundersam.
Kunde det vara ren slump eller är ätstörningar något man ärver.
Man ärver inte ätstörningar, även om hon inte ville äta som liten.
15,3 i BMI trots att jag äter extremt mycket
huehueuheu
Man kan ju födas med gener som gör att man är mer ömtålig för att vidareutveckla en diet till en ätstörning. Enligt forskning jag har stött på i alla fall.
I övrigt handlar det mycket om omständigheter såsom samhället man lever i, självbild och uppväxt/omgivning.
Man kan såklart utveckla det själv, men tror även att man kan vara extra känslig om det finns i ens gener (dålig självbild, osv)
Har dessutom läst att känsligheten att falla dit kan vara ärftlig.
Något man utvecklar själv.
Jag tror att det är någonting som kan ligga i släkten men kräver vissa faktorer för att det ska utvecklas. Hur man tänker och är som person är ärftligt och därför tror jag att det kan vara möjligt att människor med vissa personlighetsdrag har lättare att drabbas än andra.
Citat från gg
15,3 i BMI trots att jag äter extremt mycket
huehueuheu
Totalt irrelevant inlägg till trådens ämne.
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet