Syncxs blogg

Nu när det nästan är halloween är jag som lyckligast, det är den här tiden på året då det är okej att skrämma ungar!
På fredag ska jag hjälpa till på en halloween fest på församlingshemmet och ska till Örebro imorgon för att köpa kostym och annat skoj. Nu jävlar ska här skrämmas slag på ungar!
Jag har nu också bestämt mig för att försöka få tillbaka mina naturliga lockar! yay!
Inte bara för att jag får allergiska reaktioner på hårbotten av allt schampo utan också för att jag vill göra något nytt med håret som inte har klippning som följd. Min kompis tipsade om balsammetoden som verkar funka jättebra på henne och alla andra som har testat den, så varför inte försöka själv?

Nu nånting annat, Min älskade morfar ska komma och hälsa på i december och stannar en hel månad! Det här blir då första gången sen mormors begravning att jag träffar honom igen. Jag hoppas att det ligger snö när han är här för han har inte vart med om snö på jul och nyår på jätte länge.

Det var det jag hade att skriva av mig. Intressant va? ;)

Keep calm and No Lollygaggin'

JAG FUCKING SAKNAR DIG SÅ DET GÖR ONT HELA MIG! JAG SAKNAR DIG SÅ JÄVLA MYCKET ATT JAG GRÅTER VARENDA GÅNG NÅNTING PÅMINNER MIG OM DIG OCH JAG KLARAR DET FAN INTE!
JAG ÄLSKAR DIG! JAG ÄLSKAR DIG SÅ SJUKT, SJUKT MYCKET! SNÄLLA KOM TILLBAKA! JAG BER DIG!
SNÄLLA LÄS DET HÄR OCH TÄNK TILL OM HUR UNDERBART VI HADE DET. SNÄLLA JAG BER DIG. Jag ber dig, snälla, på mina bara knän... Jag älskar dig, och jag vet att du älskar mig oxå... vad håller vi på med? Vi vet att vi är menade för varandra, så varför hålla på som vi gör? Jo för att vi är rädda för konfrontationen... Vi är rädda för varandra. Jag, men även du, hoppas i hemlighet att träffa på varandra. Så snälla var den modige och kom tillbaka. Jag klarar mig inte utan dig. Jag älskar dig

När jag var liten brukade min morfar alltid säga att jag skulle få massor av skruvlockar, nu när jag är äldre är mit hår bara en enda stor röra. Jag älskar dock folk med lockigt hår och avundar killar med blont lockigt hår. Också en av anledningarna till varför jag föll för honom. Jag hittar fortfarande blonda, lockiga hårstrån överallt. Jag hatar det. Nu har han tydligen klippt av sig allt... jag vill inte se bilder på det, jag vill inte prata om det. Jag vill inte prata om honom. Eller ha något med honom att göra... Jag har honom att tacka för hur jag mår just nu o han verkar inte ens bry sig.
Jag blir så arg! Förbannade jävla ängel! Varför var jg tvungen att träffa honom???

Har inte mycket annat för mig än att kolla på supernatural och spela piano eller sova hela dagarna. Ugh... snälla nån, gör så att jag blir bättre o kan glömma de senaste fem månaderna... eller nej vänta, jag vill glömma allt från stunden då han först skrev till mig. Så jag kan må bra.

-T-shirt
-Jordnötssmör
-Chokladströssel
-Ett fint kärleksbrev som den du skrev till mig när vi hade bråkat.
-Mountain Dew
-4 månader av ditt liv som du kunde ha spenderat på annat än mig.

Dock är detta inget jämnfört med den långa listan av saker dom du är skyldig mig.

Mitt piano-har kommit!! YAAAY! :D nu ska bara min dator vara snäll o koppla till bluetooth högtalaren så är jag extra glad :3

Allt är precis som det ska och det känns verkligen som att allt ska ordna sig. Nu ska jag bara sluta fundera på massa onödigt skit som jag ändå inte kan ändra på. Hoppas dock att han kmr ta det första steget snart o börjar prata/skriva med mig igen :$

menmen! Dags att spela lite piano o fortsätta lära mig den underbara låten People Help The People av Birdy :')

med en kopp te och en macka ska jag försöka spela lite skyrim o hoppas att jag inte snorar ner hela datorn :P hahahatarattvarasjuk :')

hoppas han hör av sig snart... saknar hnm så jävla mycket :$

Vafan är det jag håller på med?
Jag vet inte ens längre... Jag borde ju lära mig efter ett par gånger men neeej inte jag. Jag är för efterbliven för det.
Igår kväll läste jag om gamla medelanden mellan honom och mig, jag fattar nu vafan jag har gjort fel.
Jag är så jävla negativ HELA tiden. Kan fan aldrig ha kul o vara glad... Dags att det förändras...
Orkar inte vara den här patetiskt deprimerade tjejen längre... Då kanska han skulle känna att jag faktiskt är värt att kämpa för...
Jag önskar att jag kunde låta honom veta hur jag verkligen känner. Att jag verkligen älskar honom och att jag aldrig vill släppa taget och ändra saker till det bättre. Att jag inte tvivlar på att säga hans namn när någon frågar vad som gör mig lycklig och att jag drömmer om honom, hans armar omkring mig och ansiktet borrat mot min hals och han viskar att jag luktar så gott, godare än nån han nånsin träffat. Att jag fortfarande vaknar mitt i natten och viskar ut hans namn i mörkret i hopp om att han svarar.
Den här killen är den personen jag verkligen älskar.

Varför är jag tvungen att fucka upp hela tiden för???

Idag är humöret lite bättre som tur är.
Det är ganska skönt ändå att ha lite tid för sig själv och få saker gjort eller bara ta det lugnt.
Jag lovade morfar att jag skulle skriva ett brev till honom men har skjutit upp det hela sommaren men fick det gjort igår. Yay! \^-^/
Idag var jag till örebro o träffade Ida vilket jag verkligen behövde.
Just nu sitter jag o kladdar lite i ritblocket och bearbetar mina spellistor på spotify.
Imorgn, Fredag... En dag kvar tills älskling kommer hem... får se vad jag hittar på då, kanske läsa om nån bok i min boksamling för 1125:e gången haha :3 Jag behöver nya böcker!! D:
Justja! Mamma o jag ska beställa ett elektriskt piano till mig i födelsedagspresent... YAY You go mom! :D

Also... Jag är för snäll... O ja, jag har hört allt det här om att det är bra att vara snäll och hjälpa andra osv, men det finns en gräns för det som är bra för en själv och det som kallas at vara ''för snäll''. Jag mår hellre psykiskt och fysiskt dåligt än att jag ser att andra är nere eller behöver stöd... Jag är bokstavligt talat KROSSAD just nu. Allt det pga att jag hellre finns där för nån annan än att tänka på mig själv... Men! Det är underbart att veta att folk känner att de kan lita på mig och uppskattar mig för den jag är :$

Jag mår så dåligt och mina tankar är så dömande och dåliga mot mig men ändå vet jag att jag har mina bra sidor som folk faktiskt uppskattar och det ger mig hopp trots alla negativa tankar :')

JAG är en hemsk människa.

JAG mår så dåligt över allt att jag t.o.m blir sur på min kille för onödiga fittgrejer...
Hatar verkligen den personen som kollar tillbaka på mig när jag ser mig i spegeln...
VAFAN ÄR JAG FÖR HEMSK URSÄKT AV MÄNSKLIG VARELSE????

Jag fuckar fan upp jämnt... kan nån bara skjuta mig så jag slipper förstöra för allt o alla?? Så att jag slipper känna mig såhär???

Hur gör man när ena sekuden allt i ditt liv fortfarande består av lycka och kyssar av sin underbara kille o nästa sekund man får höra att ens älskade mormor har dött? Jo, man gråter ögonen ur sig och försöker fatta vad som har hänt.Min älskade mormor gick bort söndag natt. Jag förstår fortfarande inte hur allt det här kunde gå så fort. Mina känslor är ett virrvarr av oförståelse, sorg, vrede, acceptans och förvirring.
I den här situationen hjälper inte min terapi ett dugg... hur kan man förbereda sig för något sånt? Alla övningar och uppgifter jag har fått jobba med har bara försvunnit ur min hjärna, jag vet inte längre hur jag hanterar mina känslor eller vem jag ska vända mig till för råd eller vad jag ska säga/skriva. Jag är förvirrad. Det är en bra bortförklaring. Jag är ledsen och mitt hjärta är fylld med sorg. Jag gör inte dom rätta valen just nu. Så ni som läser detta som känner mig irl... Förlåt om jag säger saker som sårar er eller reagerar inte på det sätt ni är vana vid. Jag återhämtar mig så fort jag kan och ni kommer få se mig le igen. Men min mormor stod mig nära och det känns som ett slag i magen att ha förlorat henne. Hon fick ett fridfullt slut i alla fall, hon lade sig till ro och sa hejdå till alla och somnade bara sådär. Jag är glad att hon har fått ro och att hon inte behöver slåss för varenda andetag längre. Hon var en underbar kvinna som alltid tänkte på andras välmående.

Jag behövde skriva av mig lite, och jag hoppas att jag kommer må bättre snart. Jag har fortfarande mycket att göra i mitt liv, men min mormor, hon kommer alltid finnas med på ett litet hörn <3