I en sal på lasarettet

De är svårt att tänka bort de som hände idag. De borde inte vara en big deal men de slog mig ändå på något vis. Lukten, atmosfären, personalen, personerna där.. Ja allt med sjukhus och äldreboende gör mig illa till mods och även ledsen.
När jag gick ett steg innanför dedär skjutdörrarna så kom dendär lukten, dendär sterila lukten som bara finns på sjukhus lixom. Jag blir så himla nervös pga alla gånger jag har besökt sjukhus för att mamma var där. Hela min uppväxt så har jag besökt sjukhuset, träffat doktorer och sjuksköterskor, äta i dedär tragiska försöket till cafeteria och se hur mamma blev sjukare och sjukare.
?Efter allt dedär så borde jag ju inte ha några problem med att besöka dem ellerhur. Men ändå så är de extremt jobbigt. Som idag till exempel, jag skulle till vårdcentralen för att spola ur mina öron pga vaxproppar i båda. Jag ska ta hissen till våning 2 och när hissen kom så steg jag in och klickade på just våning 2 knappen, rösten som finns i de flesta sjukhus hissar skränade och hissen började åka uppåt. När hissen stannade till och rösten skränade ut:

- våning 2.

När hissen stannade av och dörrarna öppnades så klev jag ut och de första jag möts av är en liten julgran i plast som står prydligt placerat på ett litet bord. Jag kollar runt och tycker att det är lite för dekorativt för att vara en vårdcentral och i samma ögonblick kommer det en äldre dam med rullator gående emot mig, hon ser mig och stannar till gemnsides med mig och säger goddag med ett leende, jag säger goddag tillbaka och noterar då att damen har väldigt vackra ögon, de var klarblåa och ser väldigt vakna ut. Hon undrar om jag ska hälsa på någon och jag säger som det är, att jag har räkat gå av vid fel våning bara. Damen skrattar till lite och önskar mig en fotsatt trevlig dag. Efter att damen svängt av vid ett hörn ser jag en skylt som de står välkommen till äldreboendet eken på. En kall kår drog sig nerför min rygg då jag åxå hade spenderat en del tid där när mamma rehabiliterades för att träna upp sina lungor och för att vara på en plats där man kunde hålla lite koll på henne men att hon inte behövde va på sjukhus.
Jag minns att jag spenderade en julafto där och sov även över den kvällen. de var de mest ruggiga jag har varit med om, atmosfären var lixom nedstämd hela kvällen och så gick alla och la sig vid 21.00 så de var inte så festligt direkt.
Iallafall, när jag såg skylten så vände jag snabbt på klacken igen och gick raskt in i hissen. Dörren stängdes efter mig och rösten skränade till igen så åkte jag till rätt våning. I hissen ner igen så tyckte jag att något verkade underligt med damen jag träffade, jag kände igen ansiktet men de var omöjligt med tanke på att jag flyttade till Norrköping för 3 år sen och känner inga äldre här.
Jag försökte skaka av mig dom tankarna och fokusera på varför jag var där från början men dendär damen satt kvar hela dagen och nu sitter jag här och skriver av mig de som har hänt. vet fortfaarande inte vartifrån jag känner igen damen och kommer troligen inte ta reda på de heller. kände bara att de kanske skulle börja makea mer sence men nee.. Sitter fortfarande här som ett frågetecken.. Aja, ska hoppa in i en snabb dusch nu sen så ska jag plugga lite :)