*Tick, tick, tick* .... *BANG*

Jag har kommit fram till att med min historia kan inte jag leva i ett förhållande.
För min historia har gjort mig - Brutalt ärlig och öppen, anti att någon försöker ta sig in mellan mina skinkor - skoj eller ej, anti barnsligheter och väldigt kramig/gosig.

Sånt går inte i ett förhållande. Iaf inte med småbarn som jag alltid lyckas hitta och falla för FÖR ATT DOM VERKAR MOGNA OSV INNAN jag blir tillsammans med dom.
Så här sitter jag, och min pojk bara KAN INTE acceptera att jag varit med ett tvåsiffrigt antal människor, sexuellt. Och säkert en.... 50+ rent tease för att man har tråkigt. (Sista vet han dock inte om, enklast så.)

This isn't gonna last... Yay... I just.. feeeel it.

He doesn't need me. He doesn't really want me. He doesn't have time for me. Recipe for me leaving him.


Edit: Jag fick leka själv igår kväll bara för att "Jag tar för lång tid på mig att komma för att han ska orka/vilja ens ge det ett seriöst försök" Även om jag precis innan sa att jag var supernära. Idiotfuck.