Loneliness of different kinds..

Att flytta hit var inte så awesome som jag trott det skulle vara.... Jag har varit ensam större delen av dygnen sen jag kom hit, vi typ sover bara tillsammans. Och när han kommer hem är han oftast piss'd of.

Han skulle vara ledig idag så vi skulle umgås. Visst, han är ledig idag. Men han sov till 15, låg kvar i sängen till typ 15.30, spelade piano till strax efter 16 då hans kompis ringer och frågar om dom ska till studion. Han sa ja efter att ha frågat mig om lov. (Jag var så jävla piss'd vid det laget så jag sa åt honom att åka) Så jag gick ut på en promenad innan han åkte. Orkade inte se honom åka igen.
Snart varit här en vecka. Stort sett ensam.

Jag tycker om ensamhet, visst det gör jag. Men bara om jag väljer den själv, inte om jag blir tvingad till den. Vilket jag blir... Även om jag visste att det skulle vara ungefär såhär så är det överdrivet! Så sjukt överdrivet hela grejen! Och när han är här bryr han sig inte riktigt om mig.. Visst, han försöker. Men det blir typ 5min eller så... Sen gör han allt annat än umgås med mig.

Jaaa, jag är tvungen att gnälla ur mig nånstans... Jag blir galen här i min ensamhet!
Blir nog bättre nästa vecka... Hoppas jag...