Länge sedan, men.

Väntar på att bli totalt lost. Utöver mina 7,5 mg Imovane befinner sig nu en ynka tjugofemma atarax och en ml theralen i min kropp. Det borde slå till snart så att jag får sova någon gång. Hittade dessa halvgamla mediciner förut, behövt ta till varianter av den "fantastiska" trion (theralen, atarax, lergigan) tillsammans med imovanen för att överhuvudtaget få sova sedan jag slutade med seroquelen. Inatt blev det theralenens tur att visa vad den går för. Den lyckades däcka mig på sjukhuset för två år sedan i alla fall, då hade jag varit uppe och gått och haft läkarsamtal, somnat igen och när jag vaknade för andra gången mindes jag inte en sekund av första gången jag var uppe. Hade till och med skrivit ett sluddrigt blogginlägg men det hade jag också glömt. Fantastiskt. Så lite så borta hoppas jag på att bli nu. Vill bara försvinna, orkar inte med livet i denna sekund, vill bara bort bort bort.