DragonLovers blogg

Hej folk.

Har lite mer dåliga tankar jag behöver bli av med.
Sitter nere i Eksjö av alla ställen nu. Fortsätter mitt liv med att utöka dem få 3D-"kunskaperna" jag har. Vi får se hur det går.

Jag vet inte riktigt hur jag ska skriva.. Kan väl bara gå rakt på sak. Jag känner mig ensam.
Jag saknar folket uppe i Östergötland. Min familj.

Visserligen pratar jag väl mer med dem nu via telefon än vad jag pratat med dem face to face.
Har inget att klaga på egentligen. Mer än att jag har lite hemlängtan. Vet inte hur jag kan ha det med tanke på att jag jämt brukar tänka det att jag inte riktigt har något hem längre.. gjorde förut ialf.
Jag Vet att jag kan vara stark i sinnet. Eller bete mig som att jag vore det ialf. Men det är väl i själva verket bara med hjälp av alla andra. Fan.
Känns som att jag går sönder igen.

Deppig liten skithög. Det är den titeln jag borde springa runt med på gw2.



~Feeling isolated. Being isolated. Or I probably just isolate myself.~

Why? The fuck do I know.



HejHej

"Jag är inte hon". Förlåt att jag inte är hon.
För i helvetes jävla kukhållare.. Nä. Kanske inte så starka ord.. Men nästan.

Jo tack allt är bara bra. Tackar som frågar. Varför undrar du det? Verkar jag inte glad? Ne, kanske beror på att jag inte är det heller.
Precis ALLT är bra förutom en ynka liiiten sak jag vet om. En sak som jag stör mig sjuuukt mycket på med. Men så fort jag vill försöka yttra mina tankar om det klassas jag som en idiot/egoist/alla andra dumma ord jag inte kommer ihåg.
Varför undrar du? Jofan, om jag ändå kunde svara på det skulle jag bli lycklig. (Eller inte)
Inte den vet jag det, och inte fan får jag nån respons.

.. Suck.

Haj.

Ska man försöka dra en liten genomgång på vad som hänt den senaste tiden igen då. ^^
Söker jobb som en o en annan idiot. Men det känns som man fått resultat den här veckan. Har fått napp med ett företag som heter Spotscale. They seem really nice. Dem håller på med 3D sååå det borde passa mig riktigt bra. ^^' Men om det blir något så blir det bara praktik som Kanske kan leda vidare till något. (HOPPAS)

Men oavsett (nu kommer klagomåls biten) om jag får ett par bra dagar så brukar alltid karma bita mig i häcken.
Förra veckan så började min kära fina "lilla" laptop till speldator låta mer än vanligt. Och jag misstänker att det har med någon hårdisk att göra. (Inte för att jag kan sånt..) Men den låter inte bra. Så har redan fått betala 1 o 7 för att städa den riktigt ordentligt med damm inuti datorn. Och det betyder då att jag kommer gå back den här månaden med min lilla budget jag har om jag måste springa till verkstan igen. ... suck..

En annan sak som skedde just idag som är lite bättre och som gör att jag kan skriva den här texten utan att fippla med telefon är att jag fixat en liten "ersättare" temporärt ialf. Har fått mammas macbook att funka, elr låst upp den. Så sitter på en bra funktionsduglig dator.. Bara det att jag inte kan spela på den... x) usch så farligt jag vet.
Så jag överlever, men skulle bli lite förkrossad ifall man fick säga hejdå till allt man har på min lilla dator.

---------------------------

Gällande min kropp och paranoian om sjukdomar så är det väl också bättre. Tror jag, vet inte om jag bara är nonchalant istället. :/
Men gick ju ner 5 kilo på två dagar för nån månad sen som gjorde mig väldigt ledsen för jag och gå upp i vikt är inte så kul. Folk blir väl avis på folk som har svårt att gå upp i vikt, men.. aa kanske det är kul att hålla sin nivå på vikt lätt, och folk säger att jag har den vikt jag ska ha tycker jag att jag är för tanig. Känner mig inte så stark längre heller. GAH... idk. Jag funkar bättre nu med kroppen än för en månad sen ialf. MEN mina matvanor har hamnat i soptunnan ialf. Jag erkänner, jag äter så himla dåligt nuförtiden. .. igen.
Kan inte riktigt sluta tänka på att något KAN vara fel i magen.

mmmmmmmmmmmmmmm.... kommer jag på något mer? idk..
Det är säkert allt som mest tagit över mina tankar just nu.

... Tack o hej!

Ehej, jag lever. :)

Efter ett par dagar av hopplös odugligt illamående pga dåliga tankar börjar det äntligen lätta upp.
Har återigen fått paranoida tankar om dödliga sjukdomar och jag ska inte ljuga, dem ligger kvar i detta nu. MEN. Inte lika mkt.

Mitt lilla liv släpar fortfarande framåt. Sakta men säkert.
Även fast det går sakta så tycker jag att det inte är jättejobbigt precis. Men vet att vissa saker kunde gått bättre om jag reagerat annorlunda. Men man kär sig av sina dumma misstag.

Har varit lite dum och spenderat pengar den här tiden.
- Börjar med tatuering
- Samma dag kom man på att man var mitt i en stad, så Norrköping fick en del utav min plånbok till kläder också.

- Efter det skaffades det en ny datastol. En som var varmare än en vanlig trästol.. och helare. xD
- OCH nu igår införskaffades en ny datamus. En liten ersättare för min tråkiga trådlösa sak.

Jah. Så lite kan man ju ta hand om sig själv. Gott tecken, gott tecken.


Nu på min lilla planering ligger det ett under av rengöring eller sortering av kartonger. Man skulle kunna säga att jag bor i en etta redan nu. Fast eftersom hälften av mitt rum täcks av kanske ett halvt hus i möbler och tygstycken och andra hushållsvaror sååååå blir det lite tjockt av saker.
Aja.

En liten uppdatering på vad som händer. (Inte mkt)

Haj.

... Mår inte bra. Tror jag har grävt ner mig. Är nog kapabel till att bli glad utan att känna mig fel. Men.. Känner mig skit. Känner mig stressad? eller kanske pressad av mig själv att jag ska må bra. Är nitton snart tjugo och vet inte ens hur jag mår.

Jag kanske är så innerligt sjuk i huvudet? Kanske har självskadebeteenden. Men bara till den fasen att det sitter i hjärnan. .. Vet inte ens om Det är en grej.
Det har nog fastnat i min hjärna att jag inte mår bra i den grad att jag tror påt.
Kan ju skratta, men är mycket bättre på att gråta. (Poetiska jävel)
Har läst lite om depression men är dum nog att inte prata om saken. Vet inte om jag bara mår dåligt just nu eller om det kommer vara kvar.. Eller nått.
Vet ju att sådana här tankar har släpats bakom mig typ sen jag var liten. Men har ju haft år då allt varit okej.
Men då eftersom jag ska vara så "duktig" att diagnostisera mig själv.. Eller.. Vänta. Eftersom jag diagnotiserar mina känslor kan jag ju inte riktigt veta/tro att det stämmer.. Eller hur? Men vill inte vara jobbig att störa någon terapeut eller vad det är man ska gå till för att sen visa sig vara inget.

Vill inte må såhär bara. Vill må bra. Utan komplikationer.


Har svårt att sova ibland. Vet inte (som vanligt) ifall det är pga att jag tänker ledset eller ifall jag stressar upp mig för sjukdomar jag inte har. (Kanske)
Eller om det är för att jag inte kan sova som gör att jag inte kan sova..
Suck. ..

Varsågod. Ännu ett desperat rop ut i vill vallet av vad vi kallar internet

I don't like this. To be so alone. .. Well sometimes I do, but the thoughts that come up in my mind scares me. I always think that I'm gravely sick.

Ända sen mamma dog har jag jämt haft såna tankar i bakhuvudet som ligger och gnager. Att snart är det min tur. Så ingen dag går förbi utan att jag tror att jag har en dödlig sjukdom.
Blir så spänd att jag får ont i nacken - då tror jag att jag har en tumör där.
Ont i magen - aepp, då har jag livmoderhalscancer..
Huvudvärk - tumör i skallen.

Det värsta är att jag vet att det troligtvis inte är så.. Men hur kan jag veta. Cancer för mig är jätteläskigt. Har ju varit med om hur snabbt det kan gå.

Being home alone doesn't really help. And I get the feeling that all my friends aren't near me anymore. That they have just walked along and left all that was three years ago.
And I have knowledge about what has happened between some of them, it kind of breaks my heart and I always get the feeling if I was there it could have turned out differently.

Men även fast jag kanske mår skit nu tror jag att det här året varit någorlunda bra också. Att jag ser världen i andra ögon.
Oavsett om man kan vara lite osocial så är det inte omöjligt att prata med folk. That was the social fear gone.
Att jag vill göra väldigt många saker, skapa många saker. Vara så jävla kreativ jag bara kan. That was the lazy China wall gone...

Skogsmöss är himla söta btw. Synd att man inte kan ha dem som husdjur.

Jag har för många gosedjur. ... That's a lie..

Jag vet inte vad jag ska måla på min andra sko.

Vill att mitt hår ska växa ut och vill ha det i oranget och turkost.

Finns inga roliga linser på lensway.

Riktigt feta flugor finns här hemma.

I need to learn how to control my temper.

Gifflar är så jäkla gott!

Ostbågar med!

Jag visste inte att man fick sätta gravljus och kransar på mammas grav.

Blombuketter på östenssons är svindyrt.

Jag har haft över 600 kronor i småmynt, och många av dem pengarna spendera jag på pokémon boosters.

Ullared är en magisk plats.

Vill hitta min mössa! The bears have stolen it!

Tvättade ett par handskar igår, första saken som hängde med dem idag var en fläck.

Mina tankar håller mig uppe på natten så jag sommar för sent och vaknar alldeles för sent på dagen.

Har en rosa krokodil som heter Hector och han är jättefluffig.

Nuvarande klagomål:
- Serier, BRA serier, som slutar med en KANSKE framtida fortsättning.
- Husmöss/Skogsmöss som har klumpfötter.
- Att inte ha lugg.
- Pälsängrar.
- Min gräsklippare till dator.
- Att jag har alldeles för många småpengar till hands.
- Paranoia.
- Att man tycker om lol som spel men kan inte spela (inte bra... jah)
- Treasure goblins som inte dör.
- När man säger en sak man inte ska göra och sen rätt va det är så gör man det.
^ När man failar med chainfishing på pokémon.
- Att gifflar tar slut för fort.
- Att man är en mästare på att samla skit på sitt skrivbord.
- Att jag inte ritar varenda dag längre.
- Volymratten på bergsprängaren.

Idéer till skapelser/Vad som ska skapas näst:
- Ikon/träd till sneväggen.
- Sticka en mössa.
- Sticka klart halsduken...
- Flygande ön med paradishus.
- Gångjärn, hänglås, fodring, svart och silvrig färg till kistan.
- Fixa mina skor.
- Fixa en liten målarstation i rummet.
- Nästa tatuering.
- Fanart till Diablo III.

Så.. Allt man hade just nu. Tror inte jag ska skriva så mycket mer nu. Vill fortfarande somna inatt.
Imorrn börjar en riktigt fullpackad vecka.

.. kör väl en lista på det med:
- Körkortsteori. (4 dagar)
- Ullared fredag.
- Min systers flytt på lördag.
Och masser annat skit där emellan såsom inköp av tygpennor, för många pokemonboosters, gifflar.. Och även en massa tjuriga tankar över att Torchwood hade ett så bra slut. (Vill kolla meeeer)

Mitt liv går igenom ett oljigt lager just nu.
En liten extra krydda som man lägger till för att allt snabbt ska glida förbi. (Fan så jävla mycket bullshit jag kommer på) ...


Allt är ett rent helvete. Nej. Men jo det är det. Fan. Jag vet inte. Varför ska jag veta allt. Jag vet inte ens hur jag ska kontrollera min egna ilska. Hopplös. Värdelös.
Jag vet vad som gick fel idag. Jag. Alla dagar jag.


Är aldrig nöjd för jag får inte vara nöjd. Inte glad. Helvete för glad. Ingen glädje, inget hopp. Fan för sorg. Betyder att man bryr sig. Fan. Jävla helvete!! Inget! Inget ska funka.

Vill må bra. Vill vara glad. Men eftersom allt har gått i kras i konstant kanske två tre år är jag van med skitjobbiga saker. Och där står jag, växer upp i min tonår och suger upp all negativitet utan att folk märker. Det är klart. Säger ju inget till dem. Varför ska dem veta? Jag är ju ingen.
Ingen kropp. Bland alla kroppar.

Vet inte varför. Jo. Men vill inte veta detta faktum. Jag är konstig. Oerhört dum, och konstig.
Vill inte må dåligt. Vill må bra. Förtjänar inte bra känslor.
En sak jag inte vet är ifall jag brinner eller sjunker inombords. Ifall det är okej att känna glädje. Eller om det där klotet ska tynga ner mig så pass? Jag drar förmodligen (ja det gör jag) ner det där klotet för att förvärra saker. Förvärra mig.

För att inte vilja stå i centrum tänker jag ofaldigt mycket på mig själv...

Jag vet inte vart man står just nu.
Påväg mot att fixa körkort. Wohej..
Får fixa mig själv snart. Pussla ihop allt. Eller reda ut trasslet. Städa upp röran?

Vet inte ifall jag klarar det själv dock..
Kommer förmodligen bli så. Som alltid annars. Suck. Det är så man överlever.

Jag funkar inte längre.
Vad jag än gör så blir jag aldrig riktigt glad. För andra blir aldrig så glada som jag tycks bli i början. Efter att ha sett deras reaktioner på mina äventyr så blir jag less på mig själv. Om inte dem tycker någonting varför i hela friden tycker jag att det är så bra?

Allt är lite beiget i mina ögon just nu. Tråkigt men ändå en annorlunda färg att kolla på. I och med att den är annorlunda så blir den smått spännande. För mig spännande, för andra meh. Andra meh -> jag meh.

Folk tror så mycket saker om mig. Att jag klarar precis allt själv och att jag kan ta trycket utan att bryta ihop.
Men så som det känns nu, så känner jag mig onödigt hopplös. Att jag inte kan något själv. Meningslös liten treasure goblin som inte ger något spännande i gengäld. No stars.

Blir så ledsen och kluven itu. Vi klaga men vill inte vara i vägen för folk bara för att jag mår dåligt. Dem har annat att göra. Sitt egna liv att ta hand om.

Jag vet att jag klarar saker men dem här känslorna gör mig så ur form att jag inte ens har lust att spela. Fuck it. Nu räcker det för den här gången.

Hej.

Varför är jag så dum i huvet? Varför är allting jag gör så fel? Varför är jag en så stor dum tjockskallig idiot som inte klarar någonting själv??

Fan. Jävla helvete. Fans jävla helvetes skit!

Är så trött på mig själv. Har ingen anledning till att vara trött på mig själv, så varför blir jag så in i helvetes sur? Pappa har väl rätt eller? Så som han skriker på mig. Då borde ju han vara så säker på ALLT. ALLT.
Jag kan inte må dåligt utan att ha feber, NEJDÅ. Inte att det kan ske. Absolut inte att jag kan ha så ont i halsen att jag knappt kan prata, NEJDÅ. Nämen då är det dags att skrika på skitungen som smet till morsan, som nu är död, i Norrköping. JADÅ. Skitbra idé.
Som om jag inte tänkt på att jag är dum nog att bli dålig (fast inte) så jag inte kan åka in till stan och samla in vuxenpoäng. FAN. Mår så dåligt IGEN! Är så trött på mig själv! Varför kan jag aldrig vara nöjd? Varför kan jag aldrig vara glad? Varför kan jag inte göra ALLT utan stöd från NÅGON? Det är ju saker man MÅSTE KUNNA!!!

Vill inte det här. Jag förstår att nu är det dags att fixa jobb eller söka till skola. Fixa körkort. Men tänka sig. Det har varit så jävla mycket skit i vägen så att jag inte haft någon stadig mark att stå på medan jag gör allt. Fortfarande förvånad att jag klara igenom gymnasiet.

Allt kommer bara tillbaka hela tiden.
Så trött påt. ALLT.

Vill inte sova för kommer bara sova för länge hela tiden.
Vill inte ha kul för då missar man något viktigt.
Vill inte bry mig för då får jag bara ont.

Börjar fundera på ifall något mer är fel på mig.. Förmodligen. Som om någon bryr sig.. Självklart! .. Bah. Bullshit.

Hatar det här.