Jag har alltid sett det och aldrig fruktat det!

Fascinationen av att se blodet rinna ner längst mina ben får mig alltid att känna mig lugn. Varje gång jag ser en sårskorpa blir jag ivrig och vill klösa bort den så fort som möjligt för att sitta där och se hur långt det kan rinna. Att se blod är som rubiner, blod är vackert, det är konstnärligt. Hade jag tendens att blöda ur munnen skulle jag göra det för jag gillar att se det rinna från mina läppar.

Idag till min lycka hittade jag en skorpa på mitt ben. jag började klösa på den och såg mina rubiner flyta fram. Jag kände mig så lugn och bara sätt där på toagolvet och bara tittade tills det slutat rinna. Antingen försöker jag att få det på mina läppar och känna metallsmaken eller så torkar jag bort det men alternativ ett är ofta det som jag gör. Min fascination för blod är både för lukten, utseendet, smaken och konsistensen.

Jag vet att det låter helt sjukt. Jag har varit såhär tokig i blod länge nu. Ett tag var jag tillräckligt galen för att fråga mina ex då de hade en skorpa om de skulle klösa bort den eller om jag skulle...