Tjej, 28 år. Bor i Växjö, Kronobergs län. Är offline
Da_miffot har inte lagt till några event än.
Ibland får jag lyckorus, bara sådär utan att jag gjort någonting! Bara PANG så tycker jag att allt är underbart o perfekt! Men det är dessa stunder det är värt att kämpa, för att få vara helt bekymerfri om så bara några sekunder. Det är det som gör det värt att leva, kampen om att de stunderna till slut ska vara för evigt<3
Lägret på Öland visade sig vara det bästa på länge! Hade jätte kul, vågade vara mig själv, prata med alla och få nya vänner. Jag träffade en kille som verkligen brydde sig, jag fick inte ens gå nedanför trottoaren, han visste inte att jag tänkte "snälla kör på mig" men han ville inte riskera något... Men vi fortsätter hålla kontakten han vet om hur jag mår o får mig att må bättre. Det enda jobbiga jag kom på idag är att jag vet att ja kommer försöka hoppa eller något sånnt igen, och då har mamma sagt att dom kommer ta in mig på något psykhem mot min vilja för att jag är "en fara för mig själv" annars är jag gladare än jag vatt på flera månader, tack för att du hjälper mig M<3
Varför blir det alltid såhär?? Att jag mår skit bra o sen bara faller allt på en enda sekund... Varför?! Varför måste ja må som jag gör? Första gången någon som inte känner mig bryr sig, vi gick till ICA o jag fick inte ens gå nedanför trottoaren, då trodde dom att jag skulle hoppa... Vilket jag hade stor lust att göra... Men jag kan inte... Jag kan inte göra så mot familj och vänner(om dom nu ens skulle bry sig)...
Varför sitter jag alltid och tänker?? Jag vet ju att det bara får mig att må sämre, men jag kan ju inte sluta!! Jag undrar om det skulle vara lättare att inte tänka om man är efterbliven? Skulle jag må bättre då?? (Menar inget illa, hoppas ingen tar illa upp)
Idag fick jag såndär jätte lust att bara hoppa framför en bil... Varför får jag det? Jag vill inte att min familj ska gråta o må så dåligt de gjorde förra gången, glömmer ALDRID glömma min lillebrors förstörda ansikte så länge jag lever, mådde så dåligt av att veta att det var jag som var orsaken, det var det läskigaste jag har sett i hela mitt liv!
Blir att dra till Öland på något läger i helgen tydligen... Hoppas ja hittar någon att vara med satt jag inte mår ännu sämre!
Sitter ensam i en "soffa" i skolan och skakar fatt jag fryser och mår dåligt... Mår alltid dåligt när jag tänker på att jag knappt har någon och ser alla anrda springa runt och ha kul men aldrig skulle vilja ha med mig att göra... Efter dom tankarna följer oftast "alla skulle ha det bättre utan mig" villket det gör nu också... Mina "kompisar" ser mig inte ens, utan går bara förbi, det är ju jättekul att vara osynlig tillochmed för dom... Som titeln lyder, är det såhär nästan varje dag...
Bestämde mig för att testa att klippa mig själv idag för att..well kul att veta om jag kan! När jag visade mamma: VAD HAR DU GJORT?! När jag visa de min lillebror: Nej, nej, nej!! De passade verkligen inte på dig!! Min syster sa inte så mycket o själv undrar jag om de e möjligt att jag har lyckats bli ännu fulare... Men det är klart, är man jag går de ju alltid...
Tja! Tänkte berätta lite om mig.. Here we go: jag är en tjej då som har varit mobbad i stort sett hela livet, av både syskon och klasskamrate, både fysiskt och psykiskt... Har varit deperimerad i 8 år, farfar o farmor bor i himlen, hatar mig själv för att ja aldrig uppskattade henne... Morfar har canser o det är ingen hemlighet att hans tid snart är ute... Har bara haft en riktig vän, men 1 år efter hon börjat i min klass blev hon utvisad... Det var 2 år sen nu... Saknar hemme fortfarande, vet inte vart hon är, det gör ingen, o gråter mig till sömns nästan varje natt, vill gå på en musikskola men mamma säger jämt att hon inte tror att jag är tillräckligt bra... Har ingen jag kan lita 100% på, har bara 3 'kompisar' på hela skolan, äter så lite jag kan för att mamma säger att jag är tjock... Har skärt mig i ett år och har försökt ta självmord 5 gånger... Har försökt snacka me en på bup, men hon skrämde livet ur mig, hon såg ut som en riktig häxa... Alla ja älskar försvinner eller sviker, ja hittar ingen mening med att fortsätta kämpa... Snälla hjälp mig någon!! Ja står inte ut!! </3