Lägret

Lägret på Öland visade sig vara det bästa på länge! Hade jätte kul, vågade vara mig själv, prata med alla och få nya vänner. Jag träffade en kille som verkligen brydde sig, jag fick inte ens gå nedanför trottoaren, han visste inte att jag tänkte "snälla kör på mig" men han ville inte riskera något... Men vi fortsätter hålla kontakten han vet om hur jag mår o får mig att må bättre. Det enda jobbiga jag kom på idag är att jag vet att ja kommer försöka hoppa eller något sånnt igen, och då har mamma sagt att dom kommer ta in mig på något psykhem mot min vilja för att jag är "en fara för mig själv" annars är jag gladare än jag vatt på flera månader, tack för att du hjälper mig M<3