Tjej, 33 år. Bor i Gävle, Gävleborgs län. Är offline
Alltså Saga, jag undrar.
Vad det är jag vill och hur det är jag vill att det ska vara.
Jag är nöjd med situationen.
Men ändå är jag aldrig riktigt nöjd.
Men jag är ju bara människa.
Precis som alla andra.
Och mänskligheten är som mänskligheten är.
Värdelös.
Så trots glädje och en duglig situation, kommer det alltid vara konstigt.
Jag åt skinka idag, sen kände jag mig dålig.
Det var en jäkla god toast dock. Med massa ost och ketchup OVANPÅ.
Jag är inte vegetarian, och tänker inte "bli" det heller.
Jag äter så bra jag kan, det jag vill, när jag vill.
Oftast, så i 95% av fallen är det helt vegetariskt.
Och då må det vara så.
Jag ogillar sådana som ÄR vegetarianer, och som tjatar om vad de ÄR och hur dåliga alla andra är.
Man gör så gott man kan, det man vill. Sen så skiter vi i alla duma jävla stämplar!
Jag är fast nånstans i mellan.
I en förvirring.
Med jag vill eller jag vill inte.
Jag trivs eller jag vill mer.
Hur vill jag ha det?
Om du inte tar ställning mot orättvisa, har du valt förtryckarens sida!
Om elefanten har sin fot på musens svans och du säger att du är neutral,
kommer musen inte att uppskatta din neutralitet..
I wake up shaking,
Not alone but on my own.
What can I say?
Im not okay, I wish i was.
Saga, Jag känner att jag börjar bli mer och mer sugen på tv-spel.
Hittills så är det ett ps2 jag äger. Men det står nere i vardagsrummet i källaren, för att hela familjen ska kunna spela på det.
Och det säger jag ju inte nej till, snäll som jag är.
Mitt rum har jag gärna ifreddessutom , och in där vågar sig ingen..
Så det får helt enkelt stå nere i källaren. Vilket dessvärre betyder att jag inte orkar gå ner och spela.
När jag kommer hem på kvällarna så har jag mitt rum direkt innanför ytterdörren, mittemot toan.
Är jag inte hungrig så är det inte nått mer som behövs..
Men sugen på att spela mer blir jag.
Är sugen som fan på att skaffa ett Wii.
Jag vill ju hänga med i generationerna. Fler och fler spel tillverkas bara till de nyare konsollerna, och då känns Wii som det bästa alternativet för mig som alltid har varit lite kåt på Nintendo.
Men samtidigt så börjar jag känna mer och mer nostalgi, på tvspelsfronten alltså.
Jag har dessutom alltid vart värdelös på tvspel och försöker så gott jag kan vara duktig på alla de här nya skjuta springa döda spelen.
Men gamla goda nintendospel, där var det enkelt (tillräckligt iaf, på de flesta) och fruktansvärt roligt!
Vem kan inte låta bli att älska grafiken, och MUSIKEN och spelsättet!
Mario, Ice Climber, Megaman.
Jag minns alla dagarna ute på Iggön när jag spelade Robocop och Mario till SNES. Helt underbart!
Så jag har ju 8000 som ligger på mitt sparkonto/fondkonto.
Pengar som ska gå till "nått bra".
Jag sparar på de för att det är ju ändå ganska mycket pengar, och man vill inte slösa de.
Men vad ska man spara de till?
Varför inte köpa det där Gamecubet med 30 spel och ha lite nostalgi?
Varför inte köpa sig en ny AC-adapter till NESet plus en ny dosa och köpa sig ett SNES och skaffa sig en ansenlig samling av tvspel till dom och känna sig levande?
Man ÄR cool om man spelar gamla tvspel!
Inte för att det är prettigt, utan för att det var det man gjorde när man var liten.
Ååh hur man mindes hur man var tvungen att blåsa på spelen för att få de att funka.
Hur man mindes den (då) konstiga musiken och den kassa (underbara!) grafiken.
Hur man mindes spänningen av att sätta sig vid ett tvspel.
Hur konstiga dosorna var men ädnå passade så bra i handen.
Call of Duty och vafan allt nu heter nuförtiden kan gå och dö. Även om det kan vara roande.
Jag vill ha gamla underbara tvpspel!!!
Saga, jag var alldeles lagom igår.
Limedrinkar är fett gott!
Du vet inte om det men det kommer bli du och jag till slut!
Jag önskar jag bara visste vem "du" var.
Ibland önskar jag att jag hade ett förhållande, någon "du" som man kunde känna sig trygg och älskade utav.
Fast jag trivs ganska bra med mitt liv och mina vänner ändå.
Trots att mina vänner är som dom är så älskar jag dom för det :)
Saga, nu glömmer vi allt depressivt och har roligt i helgen! :)
Reason will not lead to solution
I will end up lost in confusion
I don't care if you really care
as long as you don't go
Saga, det löser sig till slut.
Och fasten det är upp och ner,
Kan jag konstatera,
att vi får varann att le.
Det verkar att fungera.
Att jag famlar omkring utan koll.
I'm stretching but you're just out of reach
You should know
I'm ready when you're ready for me
And I'm waiting for the right time
For the day I catch your eye
To let you know
That I'm yours to hold
Every single day, I find it hard to say,
I could be yours to love.
You're so far away.