En kärlek till spel <3

Saga, Jag känner att jag börjar bli mer och mer sugen på tv-spel.

Hittills så är det ett ps2 jag äger. Men det står nere i vardagsrummet i källaren, för att hela familjen ska kunna spela på det.
Och det säger jag ju inte nej till, snäll som jag är.
Mitt rum har jag gärna ifreddessutom , och in där vågar sig ingen..
Så det får helt enkelt stå nere i källaren. Vilket dessvärre betyder att jag inte orkar gå ner och spela.
När jag kommer hem på kvällarna så har jag mitt rum direkt innanför ytterdörren, mittemot toan.
Är jag inte hungrig så är det inte nått mer som behövs..

Men sugen på att spela mer blir jag.
Är sugen som fan på att skaffa ett Wii.
Jag vill ju hänga med i generationerna. Fler och fler spel tillverkas bara till de nyare konsollerna, och då känns Wii som det bästa alternativet för mig som alltid har varit lite kåt på Nintendo.

Men samtidigt så börjar jag känna mer och mer nostalgi, på tvspelsfronten alltså.
Jag har dessutom alltid vart värdelös på tvspel och försöker så gott jag kan vara duktig på alla de här nya skjuta springa döda spelen.
Men gamla goda nintendospel, där var det enkelt (tillräckligt iaf, på de flesta) och fruktansvärt roligt!
Vem kan inte låta bli att älska grafiken, och MUSIKEN och spelsättet!
Mario, Ice Climber, Megaman.
Jag minns alla dagarna ute på Iggön när jag spelade Robocop och Mario till SNES. Helt underbart!

Så jag har ju 8000 som ligger på mitt sparkonto/fondkonto.
Pengar som ska gå till "nått bra".
Jag sparar på de för att det är ju ändå ganska mycket pengar, och man vill inte slösa de.
Men vad ska man spara de till?

Varför inte köpa det där Gamecubet med 30 spel och ha lite nostalgi?
Varför inte köpa sig en ny AC-adapter till NESet plus en ny dosa och köpa sig ett SNES och skaffa sig en ansenlig samling av tvspel till dom och känna sig levande?
Man ÄR cool om man spelar gamla tvspel!
Inte för att det är prettigt, utan för att det var det man gjorde när man var liten.

Ååh hur man mindes hur man var tvungen att blåsa på spelen för att få de att funka.
Hur man mindes den (då) konstiga musiken och den kassa (underbara!) grafiken.
Hur man mindes spänningen av att sätta sig vid ett tvspel.
Hur konstiga dosorna var men ädnå passade så bra i handen.

Call of Duty och vafan allt nu heter nuförtiden kan gå och dö. Även om det kan vara roande.
Jag vill ha gamla underbara tvpspel!!!