Nominell söndag

Resonemang i huvudet i morse:
7.40 - "Fan jag måste fixa en bättre väckarklocka den här glappar ju"
8.00 - "Jag orkar inte springa in sent i klassrummet"
8.30 - "Jag kommer på pausen istället"
...

11.40 - "rofl, det ante mig att det var dags att ta igen några timmars sömn".

Jaja, har lite jobb att uträtta idag, sen ska jag kasta bollar på folk på kvällen (Dodgeball).

Fick spontanbesök av en som jag delade nån slags romantisk stämning med för svinlänge sen.
Sen har vi inte setts förrän ganska nyligen och nu tänkte jag att vi ska bli kompisar och allt blir bara konstigt när vi ska skiljas åt???
Blev iaf väldigt sent igår och hela alltet avslutades med: "Vill du sova själv?"
Och jag kan inte hantera sånt på annat sätt än: "Ja. Det är inte läge för annat".

Kan man inte bara förlova/gifta sig med nån som gör att man känner sig tillfreds och så kan man, trots allt vad smickrande uppmärksamhet kan ge för positivt, bara säga: "Nej nu ska jag hem till min sambo och glo in i väggen" så fort såna här situationer dyker upp. < / konservativ ådra >