KONST
Är en total hora för abstrakt expressionism. Rent generellt är abstrakt > realistiskt. Vill jag veta hur något ser ut kan jag lika gärna ta ett foto på det, liksom (ta det där med en nypa salt). Kooning kladdar fint.
Jag som själv målar (vilket som oftast är det som klassas som konst) anser att allt kan vara konst. Allt är inte konst, utan det är upp till skaparen och betraktaren att anse vad som klassificeras som konst. Som du nämnde kan vissa se saker som glas på annorlunda vis vilket gör att de påstår att det är konst.
Ett glas kan klassas som konst medan ett annat inte gör det, det är olika från objekt till objekt. Att man ska bry sig om konst tycker jag absolut, men frågan är till vilken grad. Att hålla på med någon form av skapande tycker jag man ska prioritera högt, samma sak att titta på och omringa sig med konst som man gillar och mår bra av. Däremot tycker jag inte att man ska lägga allt för stor vikt i konst generellt, utan fokusera på det som finns i sin omgivning. Fast det här är förstås bara min åsikt, någon annan påstår säkerligen något annat. Är det då konst?
jag är personligen mer för geometrisk abstraktion, samspel mellan former och färger liksom!
Tycker ändå att institutionsmetoden är lite knasig, tycker liksom att tatueringar borde räknas som konst om med tanke på alla dom där galna konstfackprojekten som gör det. Hur resonerar man kring det?
Citat från Kendrick_Lamar
Tycker ändå att institutionsmetoden är lite knasig, tycker liksom att tatueringar borde räknas som konst om med tanke på alla dom där galna konstfackprojekten som gör det. Hur resonerar man kring det?
Det är konst, men den roligare frågan är ju vem som är konstnären. Den som ger tatueraren idén att skissa efter, eller den som kom på idén? Är konsten enbart hantverkarskapet i sig eller finns det något viktigare i idéerna? Om en konstnär som ska bygga ett stort monument anlitar en firma för att bygga monumentet, är de då konstnärerna och inte konstnären?
#hijackar
Skamlös saxning från bloggen:
En trygg, rumslig närvaro tar vi gärna för givet. Känslan av ett säkert rum infinner sig när det visuella arrangeras på sätt som skapar ordning och stabilitet. Den isländska konstnären Katrin Olina har utmanat rummets visuella konventioner genom att beklä en hel bar med en hud som alienerar oss, omkullkastar våra sinnen och (åtminstone för mig) skapar en känsla av yrsel och obehag.
Det röda rummet tycks röra på sig. Känns det inte som att ytorna flyter omkring? Det bruna rummet tycks förvrida vår orientering kring upp och ner, vilken yta vi borde stå på. Den sista interiören får omgivningen att strömma ihop på ett vilseledande sätt. Det är vackert i sin anarkistiska vildsinthet och samtidigt ett hån mot verkligheten; alla hysteriska mönster och dansande ytor skapar tillsammans en egen form av ordning, men det är ingen ordning vi kan finna ro i.
Katrin Olinas främmande världar talar tydligt för hur visuell vår värld verkligen är, och vilken kraft bilder, färger och former har på våra sinnen. Som med allting annat är vi indoktrinerande i en visuell kultur som styr och ställer över våra uppfattningar. Vi förväntar oss strukturerade konventioner av vår omgivning och blir uppskakade på olika sätt när dessa bryts. Under denna influerande makt med alla samhällets institutioner som kan utnyttja den lever vi våra liv.
Och vissa undrar varför vi har ämnet Bild i skolan. Phew!
För den som vill se mer av Olinas verk har hon en fräsig hemsida: http://www.katrin-olina.com
Oscar-Claude Monet 1840-1926
"Reflections of Clouds on the Water-Lily Pond" 1920ish
Magiskt
Hur många här är själva verksamma inom konst? Ställer ut, analyserar osv.?
snubblade över två konstnärer vars (en del i alla fall) grejer jag verkligen gillar, de kallar sig Guerra de la paz.
Attityd är A & O.
Ar det nagra Peter Howson fans har?
Är inte så jätteinsatt i konst men en av mina absoluta favoriter måste ju ändå vara Ai Weiwei;
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet