jag vet inte varför jag skriver, men jag gör det ändå.
jag älskar allt, allt är bra, allt är underbart, jag är kär, det är bäst men ändå inte..
våren smyger in o det är också bra.
fan va bra.
jag vill bara säga hej o förlåt för att jag aldrig pratar med folk längre, det känns så iaf.
Jag vill gärna umgås med mina vänner, om dem vill umgås med mig.
så hör verkligen av er om ni vill träffas, det skulle uppskattas nått såpass.
0760931750 :*
Åh-hej, jag är kladkladklad <3
Titeln är seriös.
Hm, egentligen är det inget jag vill ha skrivet men jag brukar alltid skriva det jag tänker.
Vilket gör att det brukar flyta på när jag väl är igång.
Den meningen kan misstolkas, det var därför jag skrev så.
Jag är fett irriterad, fast det är jag alltid eftersom att sömnen är åt helvete.
undrar jävligt ofta varför det är så, varför omgivningen gör så mycket.
jag har även insett att jag ska sluta lite på folk,
och lägga ner höga förhoppningar.
Ska få en kamera snart, yeaj me.
jag vill skriva mer men jag kommer inte på något.
hejdå
När man alltid får allt på beställning, när dom flesta saker känns som en självklarhet,
då har man svårt att uppskatta saker i livet.
Jag kommer nog aldrig förstå vad som är så viktigt med bekräftelse, att bli accepterad av alla.
Genom att faktiskt vara som alla andra, istället för att vara sig själv och vara älskad för det.
Vem vill leva igenom sitt liv i ett skal av lögner?
Jag förstår inte hur folk kan vara så paralyserade, men att jämföra sig själv med andra är en del av vardagen, det händer alla, varje dag. Fel men sant.
Det jag vill ha sagt är nog att alla borde vara sig själva, älska sig själva.
Uppskatta och glädjas av det dom har och visa det med hela sin ork.
Välj den svåra vägen, där du kommer längst, får uppleva mer känslor och ser värdet i allt.
Istället för att ta den lätta vägen genom lögner, falska vänner där slutet blir ett fall för dig.
Älska dig själv, se det bra i dig själv, vi är unika, vi är vackra på vårat eget vis.
Låt ingen påverka dig negativt, strunta i vad folk tycker.
Glädjas av det många tror är självklart.
Varför känns det alltid som att livet bara är en stor fet lögn?
Att människor egentligen inte är idioter.
Vi tänker ju så som vi gör, eftersom att det är de samhället påverkar oss till.
Jaja, det vore coolt, om vi en dag kunde inse vad som händer, och hjälpas åt istället.
Vi skulle kunna göra hela världen så mycket bättre att bo i.
Utan våra vapen och andra materiella saker, hur skulle det sett ut?
Tänk om vi skulle vara bara snäppet dummare.
Jag tänker jävligt skevt, men så är det.
Idag insåg jag en sak, jag behöver nog ingen närhet för att va lycklig.
Vintern tar nog bara kol på mig.
Kärlek är underbart men inget jag litar på.
Jag litar nog knappt på någon alls.
Visst, jag saknar någon väldigt mycket, den jag trodde att han var.
Jag var nog bara tillfällig hjälp.
Ännu en orsak till att jag tycker illa om dom flesta människor.
Jag kan inte kalla mig själv perfekt, jag är nog en jävligt dålig person.
vad vet jag? heh.
Det är natt nu, jag borde nog sova. Tänker för mycket.
Migränen tar kol på mig, jag kan knappt se. Något håller mig ändå vaken.
Det är ändå spännande, eller.. lite ensamt kanske. Men det känns skönt.
Ska sova länge i morgon.
Det är nog dags att sluta skriva. haha.
God natt människor
Idag, för första gången, på sjukt länge, skriver jag på bloggen på ec.
Känns... inte?
Jaja, jag kan säga att jag är så trött på allt.
inte allt kanske, men alla.
Känslor, massa känslor. Lögner
Jag ska skita i det nu, orkar inte anstränga mig för saker som försvinner.
Att kärlek kan göra så ont? jag vill inte bli kär igen.
Att ens ha känslor för någon gör ont.
jag lyckas sällan, jag gör inte det.
Men dom få gångerna jag lyckats går det.. Åt helvete?
Du kan glömma mig nu, jag ska glömma dig.
jag tänker inte bygga upp några mer känslor.
Det är helt i onödan, jag blir bara sårad i slutändan ändå.
Du är underbar, det kan jag lova.
Du är en helt fantastisk person.
men jag är inte värd dig.
Jag duger egentligen inte för dig.
Vad är det för fel på människor? hur tänker dom?
Vi kommer ta död på oss själva, helt klart.
Med tanke på hur det ser ut idag, borde vi inte oroa oss för småproblem
Kärlek är förmodligen ett av dom, behöver det?
ja, jag behöver det, jag behöver närhet, jag behöver uppskattning.
skulle jag någonsin hitta den "rätta", så skulle jag ge hela mitt hjärta.
all min tid, all min ork, all min kärlek allt. jag skulle skydda det, med mitt liv.
För att jag en gång ska bli lycklig igen, på riktigt.
Jag kan inte direkt skatta någon lycklig för att få mig.
Jag hatar faktiskt mig själv. mer än något annat.
Jag säger så mycket, jag gör så mycket, men aldrig tillräckligt.
Jag orkar aldrig slutföra något. dom flesta tröttnar på mig
Varför skyller jag de mesta på andra, När det egentligen är mitt eget fel.
Men vafan, antar att det är jag, jag byter inte personlighet,
jag anpassar mig inte efter andra, jag söker ingen bekräftelse.
jag skiter i va andra tycker, jag vill inte vara som alla andra.
Att folk inte accepterar mig, gör jävligt ont, det erkänner jag.
Men jag är jag.
Jag ska börja om, igen..
Ge mig styrka, jag behöver det för att komma upp.
Varför kan inget va som jag vill...?
Jag vill bara att allt ska bli bra men va får jag?
ALLT BLIR BARA VÄRRE!! FAN!
Ska fan flytta till stockholm, pallar inte med detta längre,
får jag inte träffa han oftare än typ 1 gång om året Går jag fan & dör! ;__;
Fan jag älskar dig ._.
