manginas blogg

 

Kille, 31 år. Bor i Stockholm, Stockholms län. Är offline

Tillbaka till manginas profil
mangina
Bli medlem gratis för att kontakta mangina

Senaste inläggen

BIGGER THAN HIPHOP
25 oktober 2010 kl. 23:47
det onödigaste inlägget du läst
20 oktober 2010 kl. 23:08
boven i dramat
14 oktober 2010 kl. 22:15
TJÅLAD..
30 september 2010 kl. 22:50
sjuk och har tråkigt
14 september 2010 kl. 16:26
alla går nu, en sak
27 augusti 2010 kl. 12:53
fel i maskineriet
18 augusti 2010 kl. 16:58
blöder alltid ord på natten. helvete
2 augusti 2010 kl. 04:55
.
1 augusti 2010 kl. 00:58
vadfan villllllllllll du
30 juli 2010 kl. 00:52
Visa alla

Fakta

Riktigt namn: sPERRRRRRRRm Civilstatus: Singel
Läggning: In the closet
Intresse: Hästar
Bor: Med någon
Politik: Anti-allt
Dricker: Öl
Musikstil: Hårdrock
Klädstil: Brat
Medlem sedan: 2009-03-21

Event

mangina har inte lagt till några event än.

ögonen svider och hjärtat bränns

i ett mörkt rum med en bas som bankar, som spränger öron som extravaganta, militanta, nästan mordiska tonårstankar. det kedjar fast mig vid stenar dumpade i vatten, i fylleslag, målar min värld som fylliga penseldrag fast än det bara är vardag. vardag som varje dag som flyter ihop till ett, som flyter ihop till något slags påhittat vett. något som kallas liv men som samtidigt ändå bara är ett stort kliv. ett steg ut i en verklighet, en realitet, din och min alldeles egna hemlighet.

så försök att vara svår med för svåra ord på en för avancerad nivå.
PRESTATIONPRESTATIONPRESATIONPRESTATIONPRESTATION
ILLUSIONILLUSIONILLUSIONILLUSIONILLUSIONILLUSIONILLUSION

Logga in för att kommentera
bitterfittan Tjej, 31 år

dricker mjölk, men den smakar som havremjölk. så konstigt. så fel. jordgubbar äter jag också.
hej.

mangina Kille, 31 år

dricker te och försöker reparera min röst, en skada skapad av en nyligen avslutad tid med oändliga fyllor och gassande sol mot blottade bröst. för visst fan var det så det var? en festival fylld av oändliga timmar som inte ens behövdes delas in i olika dar. nu när jag ser tillbaka känner jag en viss hunger för mer, något att se, något att höra, man behövde egentligen inte ens ha något att göra, det bara var som det var och det uppskattades nog av fler. ja, fler än jag kände att det var något i luften, typ kärlek eller liknande, kanske kärlek för dom som var som oss, dom liksinnande? längtar som sagt tillbaka, när livet bjuder på vin varför ska man då avstå från att smaka?