noll noll noll ett.

Jag har verkligen insett vilket behov av ensamhet/självständighet jag har, samtidigt som jag inser vilket behov av sociala samspel jag har. Det ska kunna ordnas en balans. Och jag inser vilket starkt behov av vänskap jag har också. Vänskap. Inte romantik. Vänskap, inte knulleri. Vänskap, inte flirt. Vänskap. Att inte anstränga mig. Jag vill ha närvaro, gärna, men skärp dig, flirta inte till dig, spela inte på din kvinnliga charm. För du vet att du kan få vad du vill i varje fall och i slutet är det verkligen inte värt det. Nej. Jag behöver inte. Behöver min själ. Behöver stöd. Kramar, gärna. Tydliga gränser. Tro på min själ.