defectionems blogg



Tjej, 27 år. Bor i Göteborg, Västra Götalands län. Är offline

defectionem

Senaste inläggen

Livsuppdatering
17 maj 2017 kl. 18:53
Fan vad vi släpper låtar
24 april 2017 kl. 13:53
Vet ni vad?
24 mars 2017 kl. 13:55
Längesedan nu
16 januari 2017 kl. 16:46
Hörrni!
25 november 2016 kl. 16:51
I'm alive
12 november 2016 kl. 17:39
Vet ni vad jag AVSKYR?
1 november 2016 kl. 21:29
00:07
29 oktober 2016 kl. 00:07
Beslutsångest?
27 oktober 2016 kl. 16:35
Fan vad rimligt
26 oktober 2016 kl. 03:25
Visa alla

Fakta

Riktigt namn: Emelie Civilstatus: Inte valt
Läggning: Inte valt
Intresse: Inte valt
Bor: I skogen
Politik: Kommunist
Dricker: Öl
Musikstil: Inte valt
Klädstil: Svart
Medlem sedan: 2011-07-02

Livsuppdatering

Emocore! Det var längesedan jag skrev någonting som inte har med bandet att göra. Det har ju ändå hänt så himla mycket sedan november. Ska vi ta en liten livsuppdatering? Om inte för er skull så för min.

- Bandet fortsätter ju att rulla på, och det känns jävligt bra. 9e juni släpper vi skiva och äcklar oss hela natten på Yaki-Da. (https://www.facebook.com/events/1360239134056348/?acontext=%7B%22ref%22%3A%2229%22%2C%22ref_notif_type%22%3A%22plan_user_associated%22%2C%22action_history%22%3A%22null%22%7D¬if_t=plan_user_associated¬if_id=1495015659246305) Oops, I did it again.

- I december fick jag jobb på ett litet café i Haga. Första månaden var rent ut sagt ett jävla helvete. Hade ingen koll på någonting och det var lite jobbigt att gå från sängliggande asocial klump till 100% stressad servicemänniska. Nu är det bättre. Nu är jag ju bra på det jag gör. Men har nog aldrig varit så irriterad på människor som jag är när jag jobbar. Har alltid avskytt folk som beter sig vidrigt mot servicepersonal, men nu har jag verkligen fått uppleva det in my face. Knäpp inte med fingrarna åt mig som om jag vore en jävla hund.

- För någon månad sedan slog jag upp på riktigt med någon som betyder så otroligt mycket för mig. Det var sjukt jobbigt att säga "vi kan inte hålla på så här längre", men vi kunde ju verkligen inte hålla på så där längre. Han är fortfarande en av mina bästa vänner och det känns som att vi klarar det ganska bra.

- I januari började jag umgås med en spännande pojke. Vi har vetat om varandras existens i snart två år men aldrig riktigt pratat innan dess. Brukar säga att det finns två människor i hela världen, utanför min familj, som jag kan känna mig hundra procent bekväm med, men han har börjat kandidera om en plats där med. Vilket känns helt sjukt, då jag känt de andra människorna i tre respektive sex år. Har annars så himla lång startsträcka för att bli bekväm med människor. Sen har jag ju fortfarande svårt att tro på att han faktiskt tycker om mig. Kommer alltid vara #emotionallydamaged från alla snubbar som har betett sig precis så som han beter sig mot mig just nu, men som sen sagt att allt var på skämt. Hatar att det är så.
Jag vet i alla fall att jag tycker om honom, vilket är en märklig känsla. Att sakna och längta efter någon. Hoppas att jag tillåter mig själv att falla i alla fall lite handlöst, snart.

- Jag piercade snoken för ett tag sedan också. Vänster näsvinge. Gillar den verkligen. Hade visat er en bild om jag inte

- Fyllade bort min mobil förra fredagen. Riktigt klumpigt och onödigt, och förmodligen plockade någon den bara ur min ficka. Mobilen är väl skit samma, men det som verkligen suger är ju att så mycket försvann. Två år av bilder som råkats ta på fyllan och kassa selfies, helt borta.

- Och!! Jag har kommit in på Kvinnofolkhögskolan. Bye bye till tidigare Schillerskaångest och HEJ till att plugga upp gymnasiebetygen på en skitbra skola. Är SÅ himla taggad.


Logga in för att kommentera