När man blir bedövad....

Igår när jag hade precis kommit iväg med sambon.
Vi var ex antal timmar hemifrån när jag får ett samtal av min pappa om att sjukhuset hade ringt in honom på grund av min farmor. De sa att de trodde hon var närma slutet. Eftersom jag alltid har vetat att min farmor är en enormt stark person så tänkte jag att hon skulle klara detta! Jag sa tyst för mig själv " Fan om du lämnar innan jag hinner komma hem igen".
Idag.
Jag vaknade kallsvettig på grund av en mardröm inatt, jag drömde att jag satt hos min farmor där hon var iskall och levde in på sina sista timmar. Men när jag vaknade insåg jag att det bara hade varit en dröm och jag lugnade ner mig.
Väl inne på Ullared är humöret på topp och det känns som en bra dag. Tills telefonen ringer. Det är pappa.
Klockan är nu 10.48 och hans ord i telefonen fick mig att stanna till.
" Farmor gick bort halv 11 idag. "
Mina tårar börjar att rinna och jag ville verkligen inte att det skulle vara sant. Jag hade hoppats och trott att hon skulle klara sig.

Min farmor gick bort idag och hela jag känns bedövad och kan inte förstå att hon faktiskt är borta.....

//
Ukume ....