Vänner som jag kan dela mitt liv med.

Ännu ett inlägg där jag bara skriver vad jag tänker och jag tänker på partners, eller rättare sagt avsaknaden av partner/s och varför det inte riktigt känns som en big deal längre.
Det känns som att den stereotypiska 18-åriga killen är en kåt kanin som vilt söker efter en partner för att göra det "ungdomar" gör konstant, hela jävla tiden. bra.. Men jag upplever inte det längre, klart som fan att jag har gjort och klart som fan så har det INTE hänt (mer elle mindre) om man säger så. Så varför känner jag inte så längre då? Inte fan vet jag. Jag letar bara efter genuina vänner nu känns det som, penis eller vagina samma sak åt båda håll.

Har snackat en del med en något yngre brud ett tag nu, galet snygg och helt underbar personlighet men inte en enda gång har jag fantiserat om det som något annat än en vänskap och det förbyllar mig. Jag minns att jag kunde bli förälskad i vem som helst förut och vara helt låst i tankarna kring den personen, räckte med att jag träffat den personen en enda kväll för att det skulle sitta och det tog upp mina tankar och jag mådde faktiskt nog inte så bra av det om jag tänker efter.
Att inte kunna vara med den människan, personen i frågan träffar en annan kille eller gör motstånd på något sätt. Det mådde jag nog bara riktigt dåligt av. Men vad det är som förändrats nu vet jag inte.

Jag drömmer såklart om att någon gång träffa den människan som man helt enkelt fungerar med, som man vill prata med hela tiden, som man känner sig mer än bara dragen till. En person som man gärna är med vad man än är upptagen med..
Men där hamnar vi väldigt nära kategorin "riktigt jävla nära vän" så vad är skillnaden, ska det bara handla om den sexuella upphetsningen eller är det något jag missat helt? Det kanske är så det är.

Det tar mig tillbaka till grundtanken, jag letar inte efter en partner. Jag letar efter en vän, flera vänner. Jag letar efter nära vänner som jag kan dela livet med. Och, och kanske det är där jag senare kommer hitta vad det är som gör en partner till just en partner för varför ska jag egentligen behöva leta aktivt, varför kan jag inte bara följa med och hitta människan som man hittar nya känslor. Jag vet ju inte vad jag letar efter trots allt.

Men vänner, nära vänner. Vänner som vill träffa mig, vänner som vill gå ut med mig som jag kan träffa andra människor genom och kanske dom männsikorna kan bli vänner.

Vänner som jag kan dela mitt liv med, vänner vars liv jag kan ta del av.



TL;DR
Ok. You're missing out.