PassiveAddicts blogg
Kille, 30 år. Bor i Stockholm, Stockholms län. Är offline

Senaste inläggen
Trångsynta föräldrar. TL;DR22 februari 2014 kl. 18:05
Why 42?
12 februari 2014 kl. 07:02
Vänner som jag kan dela mitt liv med.
8 februari 2014 kl. 03:11
A faller.
4 januari 2014 kl. 02:24
Försvinn.
24 december 2013 kl. 12:36
Ebay, ebay, ebay....
27 november 2013 kl. 22:22
Intresseklubben jublar!
24 november 2013 kl. 00:22
Att jobba med Danskar..
28 oktober 2013 kl. 02:59
Tillbaka på dag noll..
20 oktober 2013 kl. 03:57
People only speak to me while they're drunk.
16 oktober 2013 kl. 00:13
Visa alla
Fakta
Civilstatus: EnsamLäggning: Straight
Intresse: Dricka
Bor: Kartong
Politik: Anti-allt
Dricker: Allt flytande
Musikstil: Inte valt
Klädstil: Inte valt
Medlem sedan: 2012-02-27
Event
PassiveAddict har inte lagt till några event än.
I met this one girl.
Träffade dig på en fest i helgen, såg att do log mot mig. Bland det finaste leendet jag någonsin sett, ett perfekt vackert ansikte med långt rött hår och en schyst attityd.
Som jag är tog jag avstånd, jag vågar trots allt inte prata med främmande folk, speciellt vackert främmande folk som får mig att må dåligt över mig själv.
Vi åkte tillochmed samma tub till festen, kunde inte släppa blicken från dig, även fast jag låtsades att jag var upptagen med annat var du konstant där i min ögonvrå.
Har inte sån jävla koll på vad som hände innan musiken gick igång och dimman började träda fram genom dörren. Jag lovade mig själv sedan senast att jag skulle ta det lungt, och det gjorde jag. Man skulle närstan kunna kalla mig nykterist för en kväll där. Medveten om allt, observativ,såg vartenda steg alla tog. Såg hur det gick från oskyldig kroppskontakt till intimitet som avslutas med ett grovhångel liggandes i soffan, på golvet, i fotöljen, ute på verandan. Testa att vara nykter och inte ha någon vid er sida på en fest så får ni se hur det känns, lägg till att ni inte får tycka om något om er själva och inte heller får ni känna er tillräckliga för er existens.
Kvällen fortsatte och jag pratade med personer jag inte kännde om saker jag inte visste, det var mer av lössnack bara för att få känna mig social på något sätt.
Hör hur "If You Can't Hang" går på och släpper allt, vem är det som lyssnar på sån musik här? Känner bara människor som insisterar på att det skall vara Swedish house mafia och Dada life på fester men det här var nytt, det var udnerbart på ett speciellt sätt.
Självklart var det du, varför i helvete inte!? Kan iallafall säga att kvällens musik var mer eller mindre perfekt. Men varför skulle det sluta där? Jo såklart dricker du för mycket och börjar hångla med ett antal personer som står mig alldeles för nära, dock vet jag att en läser detta (bry dig inte om hela texten, still love you my homo <3).
Ut och röka ensam blir det, FAN vad skönt det var. Herrejävlar måste börja med det oftare, bara ta en paus från verkligheten. Inte bry sig om ett jävla skit, sen fanns det en flaska mystique där som inte gjorde det hela sämre.
Vi ska helt plötsligt lämna av ett par personer vid bussen av någon anledning, det är där jag tror dimman tar över för dig, på vägen tillbaka blir vi ensamma och jag får hålla dig uppe med mina axlar. Varför du fick för dig att börja prata om att du inte tyckte om dig själv och din kropp vet jag inte, varför skulle det finnas en sådan anledning på en person som du? Helt underbart vacker, jag sa det till dig tillochmed men det minns du inte.
När vi kom tillbaka måste ni dra igen, vi bar dig till tunnelbanan och satt där för att hjälpa dig. Inte för att framstå som världens gäntleman utan för att det känndes som rätt sak att göra. Även fast det känndes så fel att bara lämna av er på tunnelbanan sen.
Oh fuck god känns det som nu, har någon läst hela texten ovan får jag be om ursäkt för mitt jävla jobbiga gnäll och tjat.
Träffade dig idag igen, du glömde din jacka. Det var inte ett trevligt möte, vet inte vad jag hade förväntat mig egentligen, det var inte alls vad verkligheten hade att erbjuda.