Jag är väldigt O-omtyckt.. -.-

TJA!

Nu ligger det till såhär.. Jag har börjat känna.. Alltå.. Det känns som att jag tränger mig på altl och alla! När jag tillexempel frågar om jag får följa med på något etc... Vilket resulterar i att jag sitter hemma själv och FILOSOFERAR.. Det är väl både bra och dåligt. Har kommit en bra bit in i det iaf, och allt djupare tankar.

Folk har alltså slutat fråga mig om jag vill med ut osv.. Eller så är det bara jag som inbillar mig.. Innan har jag aldrig haft problem med att fråga om jag kan joina.. nu känner jag mig bara sjukt jobbig -.-

Grejen är jobbig.. Faktiskt. Blev till och med nekad till att få följa med hem till någon -.- Just JAG fick inte komma.. för att, ja folk gillar inte mig... Börjar bli ganksa säker på att folk ogillar mig skarpt. Eller ja.. Det har jag till viss del vetat hela tiden, men nu är det så att jag inte längre vet vad jag gör för fel.. vilket jag oftast kunnat klura ut förr.

Ursäkta att alla meningar hänger ihop kasst.. blir rent av efterbliven av medicinerna XD

Okej.. lite sammanfattning... Jag vet att folk inte gillar mig, vilket jag har svårt för ta! Jag kan inte heller komma på vad jag gör för fel, vilket är jävligt irriterande.. Gamla vanliga är ju att jag snackar konstant.. villket vissa inte pallar (kan jag förstå) Men har svårt för att tro att folk fortfarande skulle irritera sig på det.. men vad vet jag? Inte en jävle som har mage nog att komma och berätta det för mig. jobbigt. Känner mig rent av DÖD.. Tycker att ALLA har förändrats mot mig.. sjukt paranoid är jag med.. känsla av att jag förlorar alla, en efter en.

Jag vill inte tillbringa mitt lov såhär.