Fragments of a childhood

Här kommer en liten del av min barndom igen. Som jag skrev i tidigare inlägg så vill jag inte ha några korkade comments. Tack för eventuell förståelse.

Del ett finns här: http://www.emocore.se/MeMegaN/blogg/951961<-Klicka.

Strupgrepp och toaletter

- Vad fan gjorde du mot A i morses?, hörde Ar röst i mitt öra.
- Ja-aa, gj-oorde i--ngen-ting, pep jag.
Nu hade han tydligen fått veta att jag "sagt" något till hans vän och följeslagare på morgonen, när jag i själva verket inte sagt något alls. Något elakt hade jag sagt. Nej.

Plötsligt - mycket snabbt - tog han ett tag om min hals. Jag gjorde inte minsta motstånd. Jag stod där bara. På fritidset trodde fröknarna att vi lekte.

Och så satt jag mitt emellan A och Ar vid frukosten. Vi hade bestämda platser. Usch, det mindes jag. Och de hotade mig hela tiden. På frukosten. Och jepp, lärarna var blinda idioter som trodde - som sagt - att vi lekte.

Och där höll han alltså min hals i ett strypgrepp. Och jag gjorde ingenting. Så han trodde väl att det var okej att utsätta mig för detta. Vadå, hon gör ju inget motstånd, så det är väl okej att slå henne??

En dag kom hela hans gäng och öppnade när jag satt på toaletten.
- Åh, vad äckligt! skrek dem.
- Hon har bajsat! skrek Ar.
Fyfan vad elakt det var. Jag började stortjuta.
En fröken kom och skällde ut dem.
- Är det okej? frågade hon.
Hur fan kunde det vara okej?? Men jag nickade, låtsades vara tuff, och gick därifrån.



Hur kunde detta hända? Hur fick det hända? Varför jag och ingen annan?!