Boendestöd

Jag har något som kallas boendestöd, som är personal som kommer hem till mig för att hjälpa mig att komma ihåg mediciner, frukost, laga mat, handla, städa, tvätta, ta ut pengar, gå på möten och miljoner andra saker så jag eventuellt kan bo själv sen. Jag tycker att de ör jättebra, schyssta och hjälpsamma. Vi tar allt i min takt, och gör allt på mitt sätt.

Dock vet jag att det är svårt att få beviljat om boendestöd. Jag är nog ganska lyckligt lottad. Är det detta man kallar tur i oturen?

Nu har precis en kvinna från bostöd varit här. Jag tog medicinen, käka yogurt, och sedan diskuterade vi Indien. För er som inte vet, så är jag halvt från detta uuuunderbara land. God mat i alla fall ;)

Jag har mått väldigt dåligt, och idag känner jag att det är ett UNDER att jag mår bra nu. Tack till bland annat bostödet.

Hittade faktiskt ett test jag gjort för längesen om hur synd det var om mig, hahaha. Tycker faktiskt inte att det är "förbjudet" att tycka synd om sig, det är ju inte olagligt?



p.s: Jag kallades Parreh då, haha. Ett gammalt smeknamn från när jag hette Patricia. Gillade inte att heta "Patte" så det fick bli "Parre", hahaha.

/Megan