"Du var en euforisk lögn" - poesi

Jag var så lycklig då
Täckt med en lögn av högsta kvalité

Silkeslent, mjukt och varmt
varför skulle man vilja lämna något så skönt?

Men du drog av täcket, blottade min kropp och själ
och utnyttjade mina svaga punkter

Mitt godtrogna, ömtåliga hjärta hade inte ens chans,
mot ditt egoistiska, hjärtlösa sinne

Du sög på mitt hjärtas nektar, och då inget kvarstod
Slungades jag tillbaka till kylan, till världen, till sorgen
Naken med blottad själ

Du var en euforisk lögn,
Den påhittade flickan