WEIRD VÄRRE

WOW

Vissa folk är ju så KASSA på att känna andra personers känslor, och inte alls bra på att känna av stämmningen i ett rum.!! :S

It's like catching the rythm in a song... för fan!
You listen to the rythm, of peoples breathing, the way they move, and the way they act..
The tone of their voice, and how they react to things..

- Det är inte svårt att se.!!

Ta till exempel min kristna väninna, som har känt samma kille i två år nu, men som tycker att han är helskum!

Ta mig, som bara har sett honom då och då, när jag dragits med på kyrkliga evanemang.
så som en grillkväll på Netas, ett julspel i Pingstkkyrkan, och som även sett honom i skolan, med sina klasskamrater.

Jag är en person som utan svårigheter kan läsa av en annan person, utav det faktum att jag inte litar på folk, så har jag tränat fram detta. genom två år av konstant utfrysning i skolan, och tystnadsmobbning, så har jag lärt mig att observera folk, och se och känna av hur de är och beter sig, och hur de verkligen känner sig bakom fasaden.

därför, har jag om denna killen jag nu använder som exempel, observerat följande:

En kille som är blyg på somliga ställen, men som är jättesprallig i vissa fall.
Och som när han har sin gitarr i handen är lugnet själv.

Där har du en kille som enkelt skulle kunna springa ut som den där tossiga fågeln på julafton i en kyrka full med barn och deras föräldrar i ett julspel. för att kyrkan är hans andra hem, och där är han i sin rätta miljö.

men som när han möter nya människor är blyg, och som när hans vänner pratar om saker som bindor och tamponger ryser av obehag och vill bara därifrån, som om man slängt en använd på honom!

men som så fort han tar upp gitarren och börjar spela, kan stilla även den mest PRATSAMMA av mina vänner!

DÄR har du en kille som är enkel att läsa. just för att han hellre leker pajas iklädd smink, för att alla vet att det är han, men ingen kan SE att det är han. för han är gömd bakom the costume
och du har en kille som gömmer sig bakom tystnaden när det gäller att möta andra i en miljö där han inte är hemmastadd..

Och hans säkra plats, de gånger han är sig själv.. det är när han sitter med gitarren och sjunger och spelar.
- en sann spelemann.
Som älskar att spela på sin gura och det är just DÅ, man kan se den sanna personen bakom den blyga, spralliga och rent av helknäppa killen:) det är då man ser hans sanna jag.


Det räcker att OBSERVERA för att få svar... men man måste vara tyst och stilla tillräckligt länge för att kunna göra det.

där har jag en till sak att erkänna om myself.
och det är att jag bland vänner helst inte är tyst och stilla.... för då blir jag genast medveten om tonen i deras röster, sätter de bär sig själva och allt annat.....

Jag har gjort de så ofta att det har blivit en vanesak...
så därför har jag skapat en sköld runt mig själv, i form av en sprallig pratkvarn...
eller om inte denna funkar, vilket den oftast inte gör, efterssom ingen gillar en pratkvarn, så stoppar jag hällre in mina hörlurar i öronen och drar på mp3n på högsta volym, och stänger ute alla dessa känslorna....

something i do not tell people..... really...

nevermind!!