Tiden flyger fram

Sist jag skrev här var i runt Augusti månad. Jag hade antagligen inte börjat skolan än. Nu är det början av Oktober och mycket har skett sedan sommarlovet tog slut. Jag har som person förändrats enormt. Blivit mognare och tänkt mer än bara gjort. Jag har färgat mitt hår ungefär 11 gånger sedan Augusti. Låter ju galet! Jag har träffat folk jag inte gillar men som jag har kunnat samtala med endå. Jag har haft svårt att samtala med historian, alltså folk jag har en historia med som är dålig. Jag har tyvärr blivit mer kaxigare och mer starkare än innan. Men det dåliga är att det är tuffare här hemma nu. Jag mår inte alls bra av att vara här. Det förstör mig inombords av att jag är tvungen att ta ansvar för saker jag inte ska behöva ta ansvar för. Men endå gör jag ingenting än att hålla käft och kämpa. Jag håller på att explodera inombords. Och de två bästavännerna som går i min parallelklass har gått från världens bästa till mer "nej jag vill inte träffa dem". Varför? Jo för det är stort sett ett triangeldrama. Vi är bästavänner, de är bästavänner och dem har känslor för mig. Och jag har inte känslor för dem. Jag har svårt att falla för någon. Och när jag väl är nerkärad så är det djupt. Dem är mina bästavänner och att neka dem är sårande för mig. För jag sårar dem då. Det är en ganska jobbig känsla nu, för dem vet att båda har känslor för mig och att jag inte har känslor för dem. Det är kaos i skolan.
Om några dagar åker jag iväg till min soulmate i Västervik och när jag kommer till Gbg igen så kommer syrran äntligen hem i några dagar. Då ska jag umgås med henne så mycket jag kan. Jag behöver henne just nu.
Lärarna på skolan har alltid varit underbara och jag älskar skolan. Men nu när jag mår dåligt ser dem mig mer som störd. Så nu ska jag på möte med förälder, rektor och skit för att jag inte klarar av praktiken. Blir frustrerad. Jag är en speciell person och det vet jag. Jag måste ha förkunskap om det jag ska jobba med innan jag ger mig ut på 7 veckor praktik. Det fick jag inte. Vi har inte haft några lektioner alls om det och klarar inte av det då. Då får jag panik och fegar ur. Så dem är sura. Jag har varit ärlig men vem lyssnar på mig? Ingen.
Nu längtar jag bara tills syrran kommer och sedan när jag ska se Isac i December.