Jag kan inte

Jag vet att jag sa att jag kunde anpassa mig, att jag kunde få mig själv att känna mindre bara för att kunna umgås med honom. Nu sitter jag här igen, vill bara skada mig själv, känner mig VÄRDELÖS ÄCKLIG FUL OCH OTILLRÄCKLIG! Det hugger i hjärtat varje gång jag ser eller tänker på honom, det finns inget som hjälper. Och han bryr sig inte ett piss, han säger att han inte bryr sig ifall vi ses igen eller om jag hör av mig, han tycker det är jobbigt att ses för ofta, varför älskar jag honom ändå? Varför ska det vara såhär med ex? Jag drömde inatt att han hade en ny flickvän, blond lång och sådär naturligt vacker inte förstörd och neurotisk som mig, han bryr sig inte om att det var han som förstörde mig, han har inga skuldkänslor. JAG GÅR SÖNDER, gråten vill inte ta slut, min kille undrar vad det är för fel på mig, varför ska allt vara så jvla komplicerat!!
KOmmer aldrig komma unda de där känslorna, att han övergav mig, jag kände mig bara trygg med honom av alla människor, kunde våga vara mig själv lite grann, sen gjorde han slut. Vad är det för fel på mig?!

Varför kunde han inte stå ut? Var jag och min kärlek så hemsk?


Kan inte sova och mina sömntabletter är slut, perfekt alltså, tog en halv som jag hittade i en gammal väska i garderoben men en halv gör ingen nytta alls. Just inatt hade jag behövt något som hjälper mig att sova så jag slipper ligga och ha ångest och gråta hela natten.

Försökte prata med honom om det här men om jag säger för mycket kommer han att sticka igen, det vet jag. Jag dör inombords....