Att inte veta

Jag är trött.
Jättejättejättejättetrött.
Vill åka hem nu, vara med Charlotte en hel dag.
Har pratat mycket med Kristoffer idag, vi vet ingen av oss hur länge till vi kommer hålla ihop, vi kommer ju båda vela göra saker i framtiden, åka utomlands osv. Det känns lugnt just nu, det som händer händer men jag blir så deppig när jag tänker på det. Blir helt trasig.

Tror att medicinen fungerar men jag sover typ 14 timmar varje dag och kan inte sminka mig för ögonen kliar. Vet inte hur jag ska tala om för doktorn att jag inte ville ha hennes zombiemedicin utan tar den andra istället. Är sugen på tuggummi med melonsmak. Är sugen på att röka och springa runt, men jag ska inte röka.
Vet inte om jag orkar med något mer breakdown, alltså jag visste inte vad som var upp och vad som var ner, visste ingenting. Jag blev helt knäpp. Jag är inte frisk. Men Sertralinen gör mig lite lugnare iaf.

Drömmer om godis varje natt. Måste åka iväg till den där kiosken i Vara där de har gott godis, om de har tagit bort det dööööör jag =P