Vem bryr sig..

Läs på egen risk, kalla mig attentionwhore, vad som helst, just nu kan inget bli värre, idgaf.

Att vakna varje morgon inför skolan, man ska välja kläder, en av dom värsta delarna för mig på hela dagen. Jag rotar fram dom enda byxorna som faktiskt passar och en tröja som typ passar men ändå inte, tröjan är snygg, men känner mig fortfarande inte bekväm. Sedan sätter man sig på sig skorna och går ut i höst regnet påväg till bussen. På bussen får man blickar från dom längst bak, ovanligt. Samma sak på andra bussen. I skolan får man blickar, knuffar och ord, av dom som till och med är två år yngre. I skolan går man med ett ansträngande men ett okej leende på läpparna och umgås med dom man kallar vänner. Man kommer hem, och går in på datorn och tror att allting ska va bra, men man är ett lika stort missfoster bakom skärmen som i verkligheten. När ska man kunna få va sig själv, se ut som man gör och faktisk våga sig ut i omvärlden utan att behöva ta massa skit, kunna få blickar som är positiva och faktiskt kunna få känna sig vacker, ha vackra ögon, vackert leende och komma ut med ett riktigt leende på läpparna. Att behöva stå ut med massa glåpord i tio års tid, det har jag klarat av, men fram till tio år till vet jag inte om jag klarar.