Limbo

Jag har funderat över livet en del de senaste åren och hur jag skulle vilja sammansätta nått ord för det...

Limbo

Utav den mer dimmiga plats där Nöje och glädje ej är möjligt.

I mitt liv så har jag nog känt mig ensam nånstans mellan 80 - 90 % av mitt liv fast där de som hade en vän så hade jag ingen.
De sista 10 % är Familj och den enstaka partner jag haft nån gång.

Kommer ihåg en period där jag ej kunde finna jobb och var i mitt lilla hem som då var 14 och en halv kvm mitt i Uddevalla. bodde där typ 3-4 år varav en period på 7 månader jag bara var där. Talade inte med någon, inte ens min familj. de ända jag sa nått till var min arbetsförmedling samt de enstaka hej till den som höll kassan i mataffären.

Under skolgången mellan förskola till 9 klass och vidare inpå 1sta och ett halvt år på gymnasiet så pratade jag aldrig med andra elever då de ofta bara drog sig undan mig. satt mest på golvet utanför lektionssalen och bara väntade, med en alkis hemma så satt en ibland och var orolig över det, fast mest ur empati då jag inte ville att de skulle göra något dumt.
Genom att bara vara tyst och inte tala ofta så blir en utav vad jag tycker bra på att fake it untill you make it. Då om lärare gick förbi så kunde man le och säga hej varav de inte misstänker något om hur man mår.

Detta ger mig en stark ovana att tala med folk i grupp. Oftast har jag inget att säga, så lika bra att hålla tyst.
Jag har lättast att tala med bara en. Fast lixom ensam med personen, vilket känns som om en, låter som ett creep litegrann, även nu när jag skriver xD

efter att jag haft ett förhållande, mitt första förhållande på 3 år i gymnasiet.... så var jag ensam igen i ca 4-5
efter detta var jag i ett mini förhållande i ca 3-4 månader.
Ensam igen tills ca lite över ett år tillbaka då jag vart i ett distansförhållande. typ semiensamhet xD
och för ett tag sen då även detta ej höll så är jag här nu... och bara är...

Ingen känsla över vad jag vill eller är på väg... jag bara är... som gående i Limbo...
Fast kan erkänna att känslan över att ta en ensam promenad genom en by eller skog mitt i natten är bara, ah, bara