Då har man återigen hamnat här.

Kommer alltid tillbaks till EC när jag har något jag verkligen funderar över.

Så, dagens fundering?



Psykologi.
Jag ÄLSKAR psykologi. Så fort någon nämner något jag kan lära mig om det, så brinner jag av intresse.
(Sociologi och filosofi är också väääääldigt intressant!)
Det är nog min nya passion.
Jag vill lära mig så mycket som möjligt, och tackar aldrig nej till möjligheten.

Jag vill fortsätta lära mig mer om detta ämne genom hela livet.

Så, då kommer frågan. Vilket yrke borde man satsa på?

Obviously lär jag gå psykologilinjen(om jag lyckas komma in), men vad händer efter det?

Jag har sökt runt, och det verkar som att de yrken som är psykologiinriktade är:
Psykolog (inom skola, yrken, militär, socialen, kriminalvården. Finns både i grupper och ensam med individen själv.)
Rekrytering (som i, "Borde vi anställa den här snubben?" för en massa andra yrken)
Psykologilärare
Inom organisering och ledarskap(Kommer faktiskt börja läsa om detta i år, woop woop!!)

Om man senare utbildar sig efter detta (efter att ha gått socionom/psykologi, för att senare ha jobbat inom psykologiskt-ish arbete i 2 år, så har man möjlighet att gå den utbildningen. So it's a tough one!), så kan man bli psykoterapeut.


Jag tvivlar ärligt talat på att jag vill bli psykolog. Det är så få som verkar trivas, och jag är rädd för att det kommer drabba mig på fritiden (då jag har en tendens att oroa mig något enormt när någon jag kännes råkar illa ut). "En psykolog måste alltid gå till en annan psykolog", brukar man säga.

Rekrytering eller skola innebär att jag måste döma människor - vilket är något mitt samvete inte låter mig göra. Jag vill alltid ge alla en chans, och skulle aldrig kunna ge någon ett F eller ett "Tyvärr, vi har anställt någon annan.".
(Dock skulle jag älska att lära ut inom psykologi, då man alltid lär sig mer om man lär ut~!)

Psykoterapeut verkar skitjobbigt, men det är nog en av dem få yrkena jag tycker verkar helt ok., då man får interagera lite mer med klienten.
Egentligen, så skulle gestaltterapeut vara det perfekta, men det är en separat utbildning i stockholm som kostar ca, 200 000, så det är tyvärr något jag inte vågar satsa på. Skulle ta mig alldeles för lång tid av att ha gjort något jag inte tycker skulle vara lika intressant (att jobba upp pengarna alltså.)

Åh, skulle älska att arbeta hemifrån med psykologi. Det skulle vara helt perfekt!

Vad fan gör man egentligen? ;_;