Civilstatus:
Singel
Läggning:
In the closet
Intresse:
Umgås
Bor:
Själv
Politik:
Sosse
Dricker:
Läsk
Musikstil:
Annat
Klädstil:
Galen
Medlem sedan:
2019-11-18
Även om jag hoppas på att få jobb här så känns det som att även om jag inte gör det så kommer de bli lättare att söka jobb nu när jag har en tydligare riktning och mer självförtroende inom rollen. Så oavsett hur det går här tror jag att något positivt kommer ur det hela. :)
Jag har många minnen av sexuell frustration från när jag var singel. Tristessen och bristen på närhet gjorde mig nästan galen, allt jag drömde om på kvällarna var att ligga sked med någon jag tyckte om. Värsta var när man blev olyckligt förälskad i någon och man låg hemma i mörkret med frustration över att inget blev som tänkt.
Men den där friheten kan jag sakna lite ibland. Har gjort så satans mycket kompromisser de senaste åren att jag ibland känner att jag har slagit knut på mig själv att jag tappat en bit av det som gjorde mig till mig förut. Saknar saker som min gamla musikstudio och att kunna ha mer tid för hobbys och polare.
Men förhoppningsvis så är det något som kommer att komma tillbaka, börjar ju själv att komma ut ur mitt skal och vara ute själv mera. Känner att det behövs efter dessa år av pandemi.
Tack vad snäll du är. :) Tycker du är minst lika trevlig och bra vän.
Jag tror du också kan känna igen den där känslan av att man inte är med och bestämmer när det kommer till hur en sån här relation ska bli? Lite som att det hela tiden är motparten som har kontrollen över om det blir en relation eller inte. Vill man få till något mer seriöst så känns det som att man kan hamna i vilket fack som helst.
För mig var det ändå många år sen jag var där nu, men man kan ju undra över de som har kvar en på Facebook/Snap eller dylikt vad de egentligen tänkte om allt som man gjort. Var det inget mer än ett dopp i vattnet? Fattar inte sånt där och kan bli så frustrerad över sånt.
Men men, som sagt kanske inte det är meningen att vi ska förstå. :/