Mjuka kinder, varma insidor och iskalla på distans.

Jag har tänkt tillbaka en hel del sista tiden och funderat kring en del personer som jag har haft erfarenhet utav. Tänker de någonsin på mig? Det vi tidigare gjort tillsammans eller vad som hade kunnat ha blivit?

Liksom, specifika händelser har ägt rum. Ibland intima sådana och ibland mer enkla. För mig så etsar dessa händelser sig ofta fast hos mig då de oftast har varit positiva i min värld och ibland så har jag undrat vad de själva har tänkt om upplevelsen. Någonstans så har det känts moraliskt fel att ringa upp och ställa frågan om vad de har tänkt.

Har hon tjejen i Hässelby ens funderat "vad hände egentligen med han jag sög av för 5 år sedan? Vad gör han idag?", Hon i Farsta "undrar varför han tog bort och blockade mig? Vart han ledsen när jag berätta att jag var otrogen?", Hon i Jordbro "Hade det blivit bra om vi setts flera gånger istället för att vara ett One Night Stand?", Andra i Jordbro "Undrar vad han gör idag? Sist vi sågs så låg vi med varandra, undrar hur han tog det?", "Tog han illa upp över att vi inte tog det vidare?".

Jag har tänkt väldigt mycket på varje individuell händelse och har genom åren gjort djupa analyser på allt som sagts eller gjort. Uppenbarligen så har de gått vidare eftersom man inte hört ett knyst sen jag flyttade till någon för 5 år sedan. På samma sätt har jag också gått vidare efter all denna tid, men man kan inte hålla sig från att ibland fundera på om man ens betydde något för dem.

Var jag bara någon dildo som man drog fram ur en låda för att ge dem tillfällig tillfredsställelse? Hade min tid i deras liv en betydande roll för det som kom sen? Jag vet inte eftersom det känns ofta som att de ignorerar de händelser som jag minns tydligast. Elefanten i rummet finns inte.
Spelade det vi gjorde ens en roll?
Var jag oviktig?

Jag förstår inte, men jag kanske inte borde förstå heller.