Naken under isen

Ibland undrar jag om jag har något kemiskt fel i hjärnan eftersom jag blir nedstämd utan speciella skäl i perioder. Hade gärna få motsatsen och vara riktigt jävla glad också i perioder, men det får man icke.

Har varit hemma rätt mycket nu sen examens jobbet startade, har inte börjat på den alls och har två veckor kvar. Lovade mig själv att inte prokastrinanera men det är precis det jag gjort, skulle gärna få skiten överstökad så jag kan börja tänka på praktiken istället. Men någonstans är jag så förbannat less på studier och har ingen motivation att börja. Har känt mig lite för låg för att vilja göra något produktivt.

Men har försökt att vända på humöret till det bättre. Har i princip avskärmat mig från sociala medier då jag inte vill se hur bra alla har det hela tiden. Vet att jag reagerar negativt på allt glatt när jag själv inte mår bra. Glad musik låter så vidrigt provocerande och andras leenden tolkas som hån.
Så jag stänger istället av och lyssnar på/skriver skit arg musik tills jag börjar må bättre. Var bland annat iväg och spelade in vrål till ett Hardcore projekt som vi ska annonsera ut på Instagram om några veckor, vi kommer att i princip spy galla på allt i det projektet eftersom vi båda har en del frustration som vi vill få ut. Lite roligt att jag ska annonsera ut ett projekt på motsatt tema (positivt och glatt) nästa år också. Ett negativt och ett positivt, yin yang i en balanserad orgy.

Har funderat på om jag ska starta en podcast. Testade på skoj att spela in ett avsnitt och redigera det, tyckte det var väldigt roligt att göra det. Lär dock aldrig publicera det avsnittet då jag egentligen bara pratade om ett gammalt minne som jag en gång i tiden försökte att kröka bort som delvis berättas som en historia och ballar ur till något rant om det. Så typiskt mig.
Men tänkte kanske ta och göra något avsnitt och berätta om något kul eller intressant. Får se vad jag hittar på.