ancafegirls blogg

Åkte och handlade idag. Åkte på den väg där jag och en av de snällaste och godhjärtade personen som jag känner gick en fin sommarnatt efter American Car Show. Nu var det inte lika mysigt. Cyklade i dimma med mössa, vantar, halsduk, höst jacka och fluffiga mysiga skor. Men tänkte på den kvällen och kände lite värme. Är så sjukt glad för alla små minnen som jag fick av denna person. Den personen kanske läser detta och då vill jag att du ska veta att du gav mig mysiga varma minnen som jag kan tänka på nu i höst/vinter. Även om jag aldrig kommer få uppleva det igen så har jag i alla fall minen av det och ett minne är något viktigt. Men never say never som Justin sa. Men men jag är glad så länge jag har så fina människor runt omkring mig. Och man ska aldrig sluta tro. Det är i alla fall vad mina vänner säger åt mig. Så är så sjukt tacksam för alla människor som finns runt omkring mig och ger mig så fina minnen.

Åkte och handlade idag. Åkte på den väg där jag och en av de snällaste och godhjärtade personen som jag känner gick en fin sommarnatt efter American Car Show. Nu var det inte lika mysigt. Cyklade i dimma med mössa, vantar, halsduk, höst jacka och fluffiga mysiga skor. Men tänkte på den kvällen och kände lite värme. Är så sjukt glad för alla små minnen som jag fick av denna person. Den personen kanske läser detta och då vill jag att du ska veta att du gav mig mysiga varma minnen som jag kan tänka på nu i höst/vinter. Även om jag aldrig kommer få uppleva det igen så har jag i alla fall minen av det och ett minne är något viktigt. Men never say never som Justin sa. Men men jag är glad så länge jag har så fina människor runt omkring mig. Och man ska aldrig sluta tro. Det är i alla fall vad mina vänner säger åt mig. Så är så sjukt tacksam för alla människor som finns runt omkring mig och ger mig så fina minnen.

Sitter helt ensam i mitt lilla rum med en massa tända ljus och lyssnar på gammal fin rock. Känns på något vis så underbart och sorgligt. Jag saknar dig så otroligt mycket. Eller jag saknar er båda så otroligt mycket. Jag tänker på er båda varje dag och den stora frågan som jag alltid har är "är ni stolta över mig eller är jag bara en skam?" Den frågan har förföljt mig sedan 25 december 2011. En av de värsta dagarna i mitt liv. Dem frågan blev ännu starkare den 26 augusti 2013.
Jag undrar alltid vad morfar skulle sagt om den person jag är idag. Hade han varit stolt över vad gör? Skulle han tagit med mormor hit när jag hade huvudrollen i Mamma Mia? Hade morfar varit stolt när jag sjöng och spelade piano i kyrkan på min konfirmation?
Hade min morbror Gösta varit stolt över att jag vill jobba med design och att jag ritar och älskar konst som han gjorde? Skulle han hjälpa mig med olika saker i musiken? Skulle han sitta varje gång vi sågs och berätta om vad droger gör med en?
Den nästa stora frågan jag kämpar med är. Vem är näst på tur? Är det mormor, farmor eller någon av mina morbrödrar eller mostrar? En kusin eller kusinbarn? Mina föräldrar? Min farfar dog när han var 55 och pappa är 54 nu. Jag ver inte om jag någonsin vill ha svaret på den frågan.
Döden är det vackraste och det hemskaste på samma gång. Jag är rädd för den varje gång. Det är det mäktigaste som finns. Döden är inget problem på dagen men så fort det blir kväll/natt så tar den över allt och ingen finns där när jag behöver någon. Känner mig så liten och maktlös. Precis som jag egentligen är och alla andra. Ingen kan besegra döden. Bara lura den några gånger.
Hade nog behövt någon här hos mig just nu. Allt är ju typ ett kaos. Smärtan i mig äter upp mig inifrån. På dagarna känner jag den inte men på kvällarna är den nästan outhärdlig.
Det ända jag vill så är det att höra din röst en gång till. Det är allt jag begär.

Idag har jag jobbat med musikal och sprungit i 30 minuter fast det va jobbigt. Sen va jag med vänner på marknaden och sen kom världens bästa människa och drog med mig till en gudstjänst. Så idag har jag arbetat, tränat, handlat och varit på en gudstjänst. Det känns ju bra.

Testade att bara Chokladjitterbuggar för första gången i mitt liv. Gick sådär. Blev goda med inte vackra. Det blev marängsmet kvar så det blev en plåt med rosa maränger också. De ser i alla fall goda ut. Hoppas att de är det också.
Insåg att på tisdag ska jag köra moped ute i trafiken för första gången. Det kan inte sluta bra. Undra om jag ens kommer bli 15 år. Tror knappast. Och på onsdag är det marknad. Vet ej om jag ens orkar gå. Den börjar liksom bli lite tråkig. Men men kanske inte ens lever eller så ligger man på akuten med 300 brutna ben eller något sådant.

Testade att bara Chokladjitterbuggar för första gången i mitt liv. Gick sådär. Blev goda med inte vackra. Det blev marängsmet kvar så det blev en plåt med rosa maränger också. De ser i alla fall goda ut. Hoppas att de är det också.
Insåg att på tisdag ska jag köra moped ute i trafiken för första gången. Det kan inte sluta bra. Undra om jag ens kommer bli 15 år. Tror knappast. Och på onsdag är det marknad. Vet ej om jag ens orkar gå. Den börjar liksom bli lite tråkig. Men men kanske inte ens lever eller så ligger man på akuten med 300 brutna ben eller något sådant.

När jag stod och duschade kom jag på att jag hade ett gammalt ec konto som jag kom på namnet till. Och oj vad ful jag va då eller jag är lika ful nu men va fulare på ett annat sätt då. Typ. Vet ej varför den finns längre. Men men den får väll finnas och bli bortglömd.
Kom även på att det är lite mindre än en månad tills ja blir 15! Sjukt glad. Vet ej varför men tror att det är för att då får jag ta moppekort och att jag kanske ska baka en marängtårta i olika färger. Vet ej varför det är bara kul att baka, särskilt maränger eftersom typ en massa människor gillar mina maränger.
Ska typ äta innan pappa hämtar mig och mamma för vi ska ta upp båten idag och grilla för sista gången.

Alla säger att det är mänskligt att glömma. Men varför kommer jag då ihåg. Varför har jag inte glömt det/dig. Varför glömmer jag bara viktiga saker men kommer ihåg det vi gjorde och att allt var så sjukt underbart. Har träffat så sjukt många underbara personer men ingen som dig. Väldigt många som är bättre än dig, men du va speciell. En bättre vän kunde man inte fått. Alla mina vänner är de bästa för de står ut med mig, men du va mer som en bror för mig. Nu har tiden gått och vi pratar inte med varandra längre. Jag önskar du fanns kvar här men det gör du inte längre.
Varför ska det vara så svårt att glömma?

Det är svårt att glömma när man blir påmind.

Saknar morfar fast han dog 25 december 2011. Men har gråtit hela kvällen för det. Så hela min tröja är väldigt blöt just nu. Borde nog gå och sova eller försöka tänka på annat.

Skola, kören, 01:or överallt, idioter till ex, feminister och kommunister.
Denna veckan kunde ju ha varit bättre. Skolan börjar med att ha lekstuga. Vi är nior och leker samma lekar som i sexan istället för att ha lektioner. Toppen.
Kören har bestämt sig för att vi ska stå ute på skolgården varje måndag morgon och sjunga tills snön kommer. Känns jätte mysigt.
01:or har intagit skolan så nu har ett av mina ex flyttat till min korridor. Jippi.
Mitt ex kallar mig för stor fet, grå, rynkig, elefant. Jag vill inte gå till skolan igen.
De flesta på skolan springer runt och kallar sig feminister fast de inte vet vad det betyder. Om man är det ska man vara det. inte säga att man är det för att det är en "trend"
Och alla som inte är feminister kallar sig kommunister. Jag vill sluta nian snart och komma iväg från detta. Men nej då. De är långt kvar.