Att vara "fel"

En diskussion drog upp några funderingar hos mig.

Kan en persons sätt att vara, dess personlighet, identitet, vem den är, vara fel?

Jag själv svarar nej på den frågan.
En person kan inte vara fel.
En person kan vara fel för ett visst sammanhang.

Men det kan inte vara fel att vara sig själv.


Detta kan ha mycket att göra med vem jag själv är,
Vad jag är.

Jag har inte en full emetionell funktion.

Hurvida det är medfött eller något som orsakats har jag ingen som helst aning om.

Men det finns koncept om känslor folk förklarat,
Som jag aldrig upplevt och inte kan förstå.

Jag har 2 känslor.
Positiv och negativ.
Även dessa är nedtonade har jag fått veta.

Negativ framkallas av situationer där jag utsätts för någon form av direkt hot.
Eller en förlust, i min mening.

Känslan positiv dyker upp vid större segrar samt när någon större olycka sker.
Vad jag har lärt mig så lär det sistnämnda väcka en del frågor.
Känslan...För att översätta... Massa energi samt att... Saker väcker mitt intresse.
Eller hur man nu ska förklara det.
Varför den dyker upp vid större olyckor har jag ingen aning om.
Har även märkt att jag kan skapa sammanhang som väcker denna känsla.
Om jag gör något som per logiska resonemang skulle vara farliga.
Samt att orsaka skada, I viss mån fungerar fysisk,
ja, det öppna samhället ger möjligheter att hitta individer som vill ha skador orsakade på sig,
Detta gör att jag kan uppleva känslan,
Och utan att ni "mänskliga" människor inte protesterar lika mycket mot det.
Det finns alltså logiska skäl för mig att inte bli... "Läskig" enligt er.
Orsakar inte skador utan personens uttryckliga önskan om det.


Eftersom jag försöker förklara,
Så kanske segrar också bör förklaras.

En seger är att jag förbättras på något.
Hantera mänskliga människor är ett exempel.
Att imitera era uttryck för att få något.
Det är något jag faktiskt anser mig ha blivit duktig på.
Innan ni tolkar "något" kan det vara allt från att få fram någon särkild reaktion hos er,
Som att använda... erat språk för att förhandla till mig något materiellt.
En seger kan också vara att överträffa mina tidigare prestationer inom sång eller tecknande exempelvis.



Jag har dock inte fått utbrott av någon av känslorna,
Som jag uppfattat att ni kan få...
Mitt naturliga uttryck för känslan positiv, när det var en stark upplevelse för mig,
Jämnförde en närvarande person med när en mänsklig människa får en kaka elle godis den tycker om.
Vilket, fall förklaringen var korrekt inte är en stark känsla.








Men till min poäng med detta.
Jag, som person, hur jag i grund fungerar,
Är annorlunda än majoriteten.

Gör det min existens fel?

Jag orsakar ju inga problem för er,
Eller inte mer än ni själva gör alla fall.

Och jag skulle inte anse att jag lider av mitt tillstånd.

Så vad är fel?