I fredags anordnade några klasskompisar till mig halloweenfest.
Jag brukar alltid vara så dålig på det här med att klä ut mig, så i år ville jag verkligen komma på något riktigt bra.
Eftersom vi håller på mycket med att keya ut greenscreens i skolan så köpte jag en helgrön kroppsstrumpa som jag sedan skulle kunna keya ut från partybilderna efteråt. Såhär vackert blev det:
Sen drog jag spontant på halloweenfest på stadshotellet i lördags.
Men då var jag bara utklädd till fransman. Sistaminutenlösning liksom.
Men det blev en spännande kväll ändå, fick bevittna ett flertal slagsmål, och någon idiot slängde en blå stinkbomb på dansgolvet så att hela övervåningen fick evakueras.
Tänka sig att det händer så mycket action i lilla Eksjö.
Nästa festdestination: Stockholm.
Åker dit efter skolan på torsdag och åker hem på måndag morgon.
Känns som timingen knappast kunde varit bättre, då jag för en gångs skulle kommer ha en helt ledig helg, jag får sällskap dit av flera nära klasskompisar som också ska till Stockholm just då, och inte minst för att Vi Som Älskade Varandra Så Mycket spelar på fredag. Kommer bli så braaaaaaaaa.
Det enda som suger är att majoriteten av mina partypeepz i Stockholm kommer vara bortresta större delen av helgen.
Men jag får väl hitta nya vänner.
För skivor är viktigt, tycker jag.
Jag köper nästan aldrig skivor nuförtiden, kanske mest för att jag har mat och hyra att betala istället.
Men om typ tio dagar släpper ett av mina absoluta favoritband sitt nya album,
och jag kunde nog knappast vara mer peppad.
De har släppt en låt från det än så länge, som är helt fantastisk.
Så jag fick ett ryck och beställde den så fort de lade upp pre-orders.
Passade samtidigt på att beställa the cutest little thing de släppte för kanske två år sedan,
En kombination av skiva och barnbok. Så himla fin. Kommer nog bli the most precious little gem i min skivsamling.
Gick för övrigt på 440:-, allt som allt. Nudlar resten av månaden nu dårå.
Hej bloggen. Ligger hemma och smått avlider i min säng, pga dödssjuk.
Trots det var jag i skolan idag. It was hell. Mer än vanligt alltså.
Men jag har i alla fall haft kul i helgen, även fast jag hade börjat bli sjuk redan då.
Drog till Jönköping med några från klassen för att testa partylivet där.
Var först och kollade affärer med en tjej från klassen, måste dock tyvärr ge Jönköping 0 av 5 toasters i betyg som shoppingstad, men jag kom i alla fall hem med ett skrivbord från IKEA för 119 riksdaler. Så nu kanske jag slipper bryta nacken av att ha min dataskärm stående på en pall bredvid sängen.
Sen anslöt sig resten av gänget på förfest hemma hos en kille från klassen som nog ingen av oss riktigt umgåtts med tidigare, men han var aschill och hade världens lyxlägenhet 10 våningar upp med perfekt sjöutsikt.
Så drog vi ut och gjorde stan farlig på nån konstig kombinerad gubbkrog/nattklubb. Det var kul.
Måste dock ge staden 0 av 5 toasters även som potentiellt raggningsställe.
Det var liksom lite grejen med att jag ville med till Jönköping,
för att se om det gick att finna ett större utbud av intressanta människor bland the locals än i Eksjö.
Men nej, exakt samma uppsjö av intetsägande människor som inte faller mig alls i smaken.
Vilket är lite tråkigt, då det börjar bli rätt tradigt att ha ett helt icke-existerande kärleksliv.
Hade ju varit trevligt att typ ha någon att spendera alla sega lördagar och söndagar med.
Har ju inte ens speciellt höga krav, vill ju ba ha någon som är vegan, feminist, i största allmänhet har hjärtat till vänster, är highly intelligent, inte har hund, har bra musiksmak och gärna är hyfsat görsnygg.
Ska det verkligen vara alldeles för mycket begärt?
Den här skoldagen var, precis som de flesta andra med vår jättetråkiga, makedonska compositinglärare, riktigt hemsk.
Men när jag kom hem hade jag i alla fall fått ett väldigt efterlängtat paket på posten. Vad det innehöll?
Typ världens finaste Mumford & Sons-örngott som jag beställt från Indonesien. ^_________^
Nu gör det inte längre något att jag aldrig har någon att sova med, för från och med idag och för all framtid kommer jag alltid få dela säng med några av mina favoritpersoner. Så jävla nöjd.
Nu är första kursen på min utbildningen äntligen över.
Efter mycket möda har jag lyckats lämna in alla 6 uppgifter vi haft, hela 45 minuter innan deadline.
Det har varit lite av ett helvete, speciellt med tanke på att vi förutom det vi är här för att lära oss även har läst eget företagande och marknadsföring, vilket är cirka det tråkigaste som finns.
Det är tur att vi inte har några andra betygssteg än G och IG, för jag har gjort varenda uppgift så jävla halvdant.
Men i alla fall, här är resultatet av en av de roligare uppgifterna.
Så okomplicerad att det är löjligt, men lite söt vart den ju ändå.
Eftersom jag var ledig både igår och idag så åkte jag i största hemlighet på en liten surprise visit till hufvudstaden igår för att se Via Fondo, Behzad Mehrnoosh och Loma Prieta.
Passade även på att köpa nya skor, fylla på min supply av mustaschvax samt föräta mig på en helt gigantisk vegansk salamipizza på Penguin på söder.
Hann även ta några bärs med mina babes Robin och Amanda innan jag var tvungen att dra hem och sova för att kunna åka tillbaka till Eksjö tidigt imorse. Det var hur trevligt som helst.
När vi var ute på krogen träffade jag dock en herre som fick min mustasch att typ krypa ihop till en liten boll och dö av mindervärdeskomplex. Blev helt kär.
Oavsett hur kul jag haft är jag dock glad att jag inte behövde stanna längre, Stockholm är så himla mycket ångest, som sköljer över en så fort man börjar rulla innanför tullarna. Och man saknar typ Eksjö så fort man åker härifrån.
Väl hemma hade jag fått ett paket med posten, med ett linne som Amanda köpt till mig i Polen.
Jag bjöd henne på en öl igår för att kompensera för frakten, som ju egentligen var helt onödig då hon lika gärna kunde ha gett mig linnet irl om jag bara hade berättat i förväg att jag skulle till Stockholm.
I take all the blame for that.
Jag har ju alltid lovordat storstadslivet, och typ kräkts på blotta tanken av att bo i en liten byhåla.
Men efter en dryg vecka i lilla Eksjö så känner jag ungefär precis tvärtom.
Allt känns så jävla bra här.
Utbildningen jag valt känns verkligen helt rätt, och det finns mycket softa party people bland eleverna och det styrs grymma fester.
Jag delar en helt enorm fyra med en asskön kille från klassen, känns verkligen som att vi dragit den stora vinstlotten när det gäller boende, vet andra i klassen som bor i t ex husvagn, före detta fylleceller, dyra vandrarhem osv.
Flera andra från skolan bor dock på samma gata som vi. Det är nice. Snygga tjejen i klassen bor bara två portar bort.
Sen är det ju allmänt nära till allting också, oavsett man ska till affärn, skolan, förfest eller krogen är det bara några minuters promenad eller cykeltur dit.
Och när klockan slår ett och folk rullar ut från dansgolvet är det bara att dra med sig typ 20 pers hem till sig utan att någon behöver fundera på om det verkligen är en så bra idé att dra på efterfest, eftersom alla ändå har så nära hem efteråt.
Eller som idag, att man råkar träffa på ett gäng från klassen när man cyklar hem från affären, och de ska hem till snygga tjejen två portar bort och kolla på film. Då är det ju bara att springa upp och dumpa maten i kylen och sedan glida över till dem.
Det funkar ju som inte riktigt så i Stockholm.
Såatteh, här vill jag stanna. Utan att skämmas kan jag faktiskt ärligt säga att jag verkligen inte saknar Stockholm. Alls.
Ni vet när man hittar en ny låt som är så bra att man inte kan göra mycket annat än att spela den på repeat typ hundra gånger?
Oftast är det ju bara nån enstaka låt som fastnar på hjärnan men de senaste dagarna har jag upptäckt en hel drös med ny musik som det bara inte går att sluta lyssna på.
Men det är väl bra I guess, eftersom jag verkligen inte haft någonting annat att sysselsätta mig med i helgen pga massa planer som aldrig blivit av and so on.
Såatteh, inte för att någon någonsin faktiskt lyssnar på musik som folk lägger upp i sina bloggar (your loss liksom), men jag känner mig typ obligerad att dela med mig av några av de låtar som gått på repeat i mitt huvud och mina högtalare de senaste dagarna. Enjoy.
Igår gick Prideparaden av stapeln här i vår kära stad.
Jag hade sovit kanske tre timmar natten innan och var bakis som ett jävla as,
men det var helt klart värt att utstå det helvetet för att åka in och delta i detta fantastiska lilla spektakel.
Vi var alla väldigt glittriga och fina och lyckades efter en del springande fullfölja den plan vi hade för dagen,
att hitta fram till Jonas och Mark och paradera jämte dem och deras "torka allas tårar"-banderoll.
