xXFixMes blogg

Lalalalaaaaa. Sommar sommar och sol. Havet och vinden det doftar kaprifol! Sooooommmmaaar! Eller sjöng jag fel nu? Jaja. Det e sjuuukt somrigt ute idag iallafall!

Jag blir så glad såfort solen tittar fram

Jag vill utomlands!! Får damp varför har föräldrarna så himla mycket att säga till om för?
Och inte hjälper det att man fyller 18 nej nej.. Bor man fortfarande hemma så är det fortfarande deras regler som gäller. Herregud ja.. Och jag som aldrig vart utomlands. Undras när jag kommer utanför norden? Typ när jag är 30? FYFAN säger jag bara. Jag som hade planerat att åka till Afrika med Elin nästa vecka och bli brun som en jävla niggarow och sen komma hem och må as bra.

Åt helvete med dom planerna eller?

Jag hostar. Bläh as jobbigt. Vet inte om de är rökhosta eller om jag är sjuk.
Jaja jätteintressant jag vet men kände för att skriva något här.

Hejdå.

Sluta slösa på meningen "jag älskar dig"!
Det är alldeles för många som gör det har jag märkt.
Det känns som att det är en lika vanlig fras som "hej hur mår du?" nuförtiden och jag gillar det inte!
Den meningen är verkligen något betydelsefullt för mig.

Och som tur är så är den det för min pojkvän också.
Vi har vart ihop i 17 månader sammanlagt. Men gjort slut därimellan.
Och nu sista gången vi blev tillsammans så sa han inte att han älskade mig förrens efter 2 månader.
Och då känner jag verkligen att han menar det när han säger det eftersom att han har väntat så länge.
Och jag har inte sagt det till honom innan han sa det till mig för jag vill inte höra meningen "jag känner inte detsamma" så jag lät det vara och sen så kom det av sig självt bara. Är så lycklig! <3

Och nu när jag ändå diskuterar meningen "jag älskar dig" så vill jag bara säga att jag älskar min vän Sara Kulsiri så himla mycket! Och jag MENAR det. Vet att hon verkligen mår skit just nu och jag tänker på henne hela tiden. Önskar bara att hon kunde må bra igen.

Japp sant som sagt. Jag saknar de gamla tiderna så in i helvete.
När man gick i högstadiet. Och man hade sin bästa vän där vid sin sida hela tiden.
Man visste att man alltid hade någon att sitta brevid på lektionerna i skolan, man visste att man alltid hade någon att följa med hem efter skolan och ha kul med, man visste att man hade någon som delade samma sjuka humor som en själv och man visste att man ALLTID hade någon att komma till när man var ledsen.

Så är det inte längre. Nu är alla så vuxna och man har inte "bästisar" längre.
Man har vänner lite här och där men ingen speciellt bra kontakt med någon utav dom.
Och nu jobbar man istället för att gå i skolan och självklart trivs jag inte med mitt jobb.
Och jag känner heller inte att jag med säkerhet kommer hitta på något kul när jag kommer hem efter jobbet. Utan det är någon enstaka gång det händer något kul och då får man ofta tjata sig till det.

Förr i tiden kunde man hitta på sjuka saker, som att hyvla en hel hög med ost och lägga i en skål och köra in i mikron för att sen sitta och knapra i sig, stå och sjunga karaoke på högsta volym på lunchrasterna och spela in roliga ljudfiler på mobilen som man sen satt och lyssnade på och skrattade åt sig själv.

Nuförtiden är "roliga" saker att gå på café och dricka chailatte med två tre vänner, eller gå ut på krogen och dansa. JIPPIE. Näh..

Vet inte. Antar att det är jag som är kvar i barndomen fortfarande. Får väl finna mig i det här vuxen livet och inse att jag faktiskt är 18 år nu och vuxen...

Hej hopp

Jag stör mig på folk som går runt och säger att dom ska ta livet av sig.
Dom vill ju bara ha uppmärksamhet och inget annat.
För det ligger ju till så att om man verkligen VILL ta livet av sig så säger man inte
det till någon, utan då GÖR man det bara.

Och självmordsbenägna personer är oftast väldigt glada just därför att de bestämt sig för att ta livet av sig. Och då går de bara och längtar och känner att det är rätt beslut och är allmänt glada.Så ni "emosar" eller "fjortisar" som håller på med sånt där, lägg av det är ju bara pinsamt!