wadelid1s blogg

Jag finns för dig , alltid, hur sur ja än är på dig. De vet du. <3
Jag saknar dig.
Jag saknar oss.
Vart tog min bästavän vägen?
Poff så varu borta.
Det är bådas fel. Inte bara ditt och inte bara mitt. Bådas.
Det är sjukt hur en person kan betyda så mycket för en annan.
Vi har nåt som ingen annan har, jag vet inte vad än, men det är nått. Nått som får mig att vilja stanna, vara din vän förevigt, även fast vi båda gjort massa misstag.
Men efter regn kommer sol. Allt kommer nog lösa sig mellan oss. Det tror och hoppas jag verkligen. Vem vill förlora sin bästavän liksom?
Ingen.

Det är mörkt. Kallt. Grått. Jag har ingen styrka. Jag har ingen vilja att ens försöka bli glad. Du ser på mig när jag är ledsen, du ser rakt igenom mig som ingen annan gör. Hur? Och om jag är glad som kommer det alltid nån och trycker ner mig. Tar en tegelsten från min självförtroende mur och sätter den på sin. Ju sämre jag mår, desto mer skrattar jag. Och du ser, och du märker när nått inte stämmer. Vare sig jag är tyst eller pratar. Min tystnad säger allt jag känner och tänker.